Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmänt gagn, veta icke, hvar de skola sätta in sina krafter; i bristen
på kunskap om lämpliga arbetsfält kommer ofta de bästa impulser
att förtvina.
Kunskap om samhällets organisation blir allt nödvändigare, ju
tydligare det är, att de sociala frågorna träda allt mer och mer i
förgrunden bland jordens alla kulturfolk. Den svenska ungdom, som blir
innehafvare af ansvaret och makten i vårt land, då vår generation lagt
sina hufvuden till ro, bör blifva bättre beredd till sitt medborgerliga
kall än vi ha varit det. Denna känsla har säkert legat till grund vid
införandet af social undervisning för hufvudstadens kvinnliga ungdom.
Då denna undervisning, så vidt jag vet, är det första större
försöket i sitt slag i Sverige, kan en blick på dess uppkomst måhända
vara af intresse.
Före flickskolemötet 1901 fanns ingen organisation för samarbete
mellan landets högre flick- och samskolor, men vid detta möte
sam-manslöto sig dessa skolor, först i kretsar öfver hela landet, hvarefter
dessa kretsar förenade sig till en centralförening. Stockholmskretsen är
den största kretsen i landet och omfattar medlemmar från alla
Stockholms privata flick- och. samskolor. En medlem af Stockholmskretsens
styrelse framlade förra våren ett detaljeradt förslag till anordnande af
social undervisning för privatskolornas äldsta lärjungar, d. v. s. de,
som besöka deras högsta klass äfvensom seminarier och gymnasier.
Styrelsen antog förslaget och valde inom sig en kommitté för vidare
utveckling af planen, hvilken framlades vid ett möte med
Stockholmskretsens medlemmar. Mötet visade stort intresse för saken, men som
planens förverkligande närmast berodde på de privata skolornas
föreståndare och föreståndarinnor, anordnades ett möte mellan dessa och
den kommitté af Stockholmsstyrelsen, som haft planen om hand. Detta
möte beslöt, att undervisning skulle försöksvis införas skolåret 1903—04,
att undervisningen skulle vara gemensam för alla de skolor, hvilkas
föreståndare ville vara med om saken; att den skulle vara valfri och
ha form af föreläsningar, upptagas på arbetsordningen och förläggas
inom den vanliga skoltiden (fredagar 3,40—4,30). Rättighet att som
lärjungar deltaga i undervisningen skulle gifvas åt högsta (8:de, i en
och annan skola 7:de klassen) skolklassens elever, gymnasister och
seminarister. Skolorna skulle betala ett visst pris pr lärjunge för hvarje
föreläsning, men vara bundna vid det anmälda antalet för en termin i
sänder. Ämnen och flertalet föreläsare antogos äfven af mötet. Till
sist tillsattes en kommitté af fem personer, tre valda bland skolornas
föreståndare och två bland Stockholmskretsens styrelse, för att leda
företaget. De valda blefvo fröken Augusta Lithner, fru Eugenie
Stein-metz (Brummerska skolans föreståndarinna), doktor Lydia Wahlström
(Åhlinska skolans studiedirektor), rektor L. Waern (Högre
lärarinneseminariets och Normalskolans föreståndare), fröken Anna Whitlock
(föreståndarinna för Stockholms Nya Samskola). De skolor, hvilkas
föreståndare beslöto att låta sina lärjungar deltaga i den nya undervisnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
