Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ändra vår opraktiska byggnadsstadga torde emellertid ej finnas, då
sakkunniga så godt som enhälligt utdömt densamma. 1
Egnahemsfrågan har på sista tiden vunnit understöd från annat
sakkunnigt håll. Stadsingeniören och stadsarkitekten i Stockholm ha
under framhållande af hyreskasernernas sociala vådor hemstält om en
utredning angående möjligheterna att bereda egna hem inom
Stockholms planlagda område. Denna hemställan har bifallits af
byggnadsnämnden. Kunna de egna hemmen bli en verklighet inom hufvudstadens
nuvarande område, så torde de väl mycket lättare kunna skapas
därutanför !
Det finnes emellertid ett sätt att bebygga norra Djurgården med
egna hem utan att staten (eller kommunen) afhänder sig
äganderätten till jorden. Det är genom tillämpande af den i Tyskland m. fl.
länder införda arfsbyggnadsrätten. Detta förutsätter visserligen en
ändring i gällande arrendelagstiftning, men en sådan är redan nu allvarligt
påtänkt. Vid sista riksdagen gjordes frågan till föremål för tvänne
motioner, och andra kammaren biföll en begäran om utredning. För
närvarande förberedes frågan inom nya Lagberedningen, och inom
Stockholms stadsfullmäktige har borgmästar Lindhagen m. fl. motionerat om
densamma.
Enligt arfsbyggnadsrätten kan äganderätten till jorden bibehållas
af stat eller kommun, men upplåtas till husbyggarne på mycket lång
tid eller mot optionsrätt, för en viss årlig afgäld. Vid aftalet
bestämmes om hur det skall förfaras med husen efter den bestämda tidens
slut, hur tomterna skola bebyggas o. s. v. De hufvudsakliga fördelar
man genom denna anordning vinner är dels, att det allmänna
tillförsäkras hela inkomsten af värdestegringen å tomtområdet — hvilket kan
ske genom att afgälderna fixeras på bestämda mellantider — dels att
allt fördyrande tomtjobberi förhindras. I förening med byggnadslån
skulle dessutom arfsbyggnadsrätten helt säkert stegra
byggnadsverksamheten i mycket hög grad.
Frågan är nu om ej norra Djurgården alldeles särskildt väl skulle
kunna lämpa sig för användning i stor skala af arfsbyggnadsrätten.
Hela detta värdefulla område skulle för all framtid förbli i statens
ägo eller ock skulle det öfverlåtas till staden för all framtid. Allt
tomtjobberi vore förhindradt, all värdetillväxt bevarad åt det allmänna,
hela området skulle efterhand kunna danas till en mönsterstad, ja
hvarför icke till en trädgårdsstad som kunde täfla med de vackraste
som utlandet har att uppvisa. Det enda skäl som talar för en
försäljning, är att ett betydligt kapital genast erhålles till
kasernbyggnader. Men denna synpunkt får ej vara bestämmande och i stort
sedt leder den säkert till ett dåligt ekonomiskt resultat. Det visar sig
också att kommitténs finansiella beräkningar utgöra, enligt hr Palme,
“en mycket förstorande hägring af bakom liggande verkligheter".
Enligt kommitténs beräkning skulle nämligen tomtförsäljningen under
de närmaste 15 åren inbringa 35 mill. kronor, och fortgår det på samma
1 Utförliga upplysningar om dessa och liknande frågor gifvas i dr. A. Raphaels
intressanta bok “Bostadsfrågan-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
