Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Feriebarn.
I början af maj månad i år riktades genom oss till befolkningen
å landsbygden ett upprop, hvilket genom ett 40-tal tidningars välvilliga
tillmötesgående spriddes öfver hela landet. Det innehöll en begäran,
att landtbefolkningen måtte, om råd och lägenhet därtill funnes,
god-hetsfullt mottaga i sina hem under sommarferierna något fattigt barn
från hufvudstaden. “Det finnes", hette det där bland annat, “i våra
stora städer, icke minst i vår hufvudstad barn i hundratal, ja, tusental,
som aldrig få känna glädjen af att ströfva omkring i Guds fria, härliga
natur: grändernas och de trånga, kringbyggda gårdarnes barn, som
knappast veta, hur en grönskande äng ser ut, och som sällan eller
aldrig fått lyssna till suset i en nordisk furuskog. Bleka, magra och
eländiga sluta de skolan på våren, ungefär likadana komma de åter till
höstens och vinterns arbete. — — Fördenskull bedja vi att på detta
sätt till välvilliga familjer å landsbygden få rikta en vördsam förfrågan,
om någon icke skulle vilja under instundande sommar kostnadsfritt
mottaga i sitt hém ett eller flera fattiga barn i åldern 7—13 år“.
Denna tanke att utsända i behof däraf varande storstadsbarn till
landet under ferierna är ju ingalunda ny. Under flera somrar hafva
tusentals barn från Köpenhamn härigenom återvunnit hälsa och krafter.
Och äfven uti vårt land har man i samma syfte, såsom bekant,
rätt länge med uthållighet och ingalunda utan framgång arbetat för
åstadkommande af s. k. skollofskolonier. Också har nu flera år
genom våra arbetsstugor eller genom enskilda personers initiativ ett icke
så ringa antal fattiga barn funnit sommarhem på landet. Men allt detta
har dock visat sig vara otillräckligt. JV\£nga, många flera barn behöfva
komma dit. I känslan häraf var det, som ofvannämnda upprop utsändes,
och glädjande nog förklingade maningen icke ohörd. Såväl ifrån det
sydligaste Skåne som ända uppifrån Wilhelmina, Lappträsk och
Glom-mersträsk inflöto anmälningar från familjer, som voro villiga att mottaga
ett eller flera sommarbarn. Personer uti skilda samhällsställningar visade
sig här vara ett uti att räcka en hjälpsam hand: präster och skollärare,
landtbrukare och handlande, snickare, smeder o. s. v., damer tillhörande
Sveriges rikaste familjer såväl som fattiga arbetare- och torparhustrur
ville här vara med. Många bref vittnade både om kärlek till de i
dubbelt afseende små uti denna världen och om verklig förståelse af
själfva saken. Så skref t. ex. en ung prästfru i Norrland bland annat:
“Jag vore tacksam, om pastorn ville välja en lämplig liten skyddsling
åt oss. Vi ämna låta den lilla främlingen i allt dela med våra barn,
äta med dem, sofva med dem och få lika med dem. Tids nog
kommer begrepp om klasskilnad och hvad därmed sammanhänger. Det är
en ljuflig tid, då barnen helt enkelt se likar i alla».
Genom välvilligt tillmötesgående från en utredningsman i ett
sterb-hus hade vi glädjen mottaga ett bidrag på 1,000 kronor samt
dessutom från annat håll ett par mindre penningegåfvor. I annat fall hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
