Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våra planer kanske strandat på ekonomien, ty omkostnaderna blefvo
betydliga, då ju barnens resor fram och åter betalades af oss och vi i
enstaka fall också måste bidraga till deras utrustning.
Så kunde då i midten af juni månad efter vårterminens afslutning
151 barn, nämligen 24 gossar och 127 flickor sändas ut till landet för
att få njuta af sommarsol och sommarglädje. De flesta voro uti åldern
11 —13 år, ty sådana önskades i regel hälst.
Omkring den 20 augusti — således efter 2 månaders landsvistelse
— kommo de åter, en och en eller flera tillsamman. När t. ex.
"Klintehamn" den 21 augusti närmade sig Riddarholmskajen, hördes
från fören af ångbåten lifliga hurrarop. Det var en skara af 20 från
Gotland hemvändande feriebarn, som på detta sätt och med ifriga
vift-ningar hälsade sina på stranden väntande anförvanter. Och så kommo
de utför landgången med sina korgar och knyten, solbrända och glada.
Somliga af deras "sommarföräldrar" hade till och med flyttat deras
kläder i en säck för att i stället få fylla korgen med bär och annat
att äta.
Huru har nu detta vårt försök utfallit? Vi kunna, glädjande nog,
svara: öfver hufvud taget godt! Ej få barn ha hälsats “välkomna
åter nästa sommar!" Kanske man äfven tillagt: “och tag din lilla
syster (bror) med dig". Ur ett bref må anföras: “Vi tycka mycket om
Ester, och vi kunna* säga, att vi trifts godt tillsammans, och det blir
stor saknad efter henne. Må Gud välsigna henne! Många häromkring
ha nu tyckt, att de också kunnat hafva en. Kanske om vi lefva till
nästa sommar, det då blir många, som taga emot. Vi få se, kanske
vi bjuda Ester hit då, om ej något hinder möter, och om hon vill
förstås. Först hade hon nog långsamt, men nu är hon glad som fågeln
uti skyn, och bittida vill hon upp." — I ett par hem hafva de utsända
barnen fått stanna såsom fosterbarn.
Men det må ej heller förtigas, att några ledsamma erfarenheter
också gjorts. En flicka blef hemskickad för sin osnygghets skull. Ett
par barn vände om strax, emedan “det var så tråkigt". I några fall
ha familjerna på landet ej rätt uppfattat syftet med barnens utsändande,
utan låtit dem arbeta för tungt.
Dock är det ju att hoppas, att detta första försök med “feriebarn"
i större utsträckning icke också skall blifva det sista, utan att detta
företag under följande somrar måtte växa alltmer uti styrka och
omfattning. Men om så skall ske, framträda med nödvändighet åtskilliga
önskemål, hvilka här till slut må i korthet beröras.
Först och främst är det ju af utomordentlig vikt, att man tillser,
att endast välartade barn på detta sätt utsändas — såsom man också
efter förmåga försökt att göra vid utväljandet af 1903 års "feriebarn".
Ty om andra än välartade barn sändas ut, tröttnar lätt landtbefolkningen
på hela saken; och det icke blott så, att den familj, som mottagit ett
sådant illa uppfostradt barn, en följande sommar undviker att insända
någon anmälan, utan ock så, att andra kringboende familjer, som få
höra talas därom, akta sig för att taga i sitt hem ett dylikt "feriebarn".
Vi förråda antagligen icke någon hemlighet, om vi säga, att vår hufvud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
