Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIAL LITTERATUR.
Om landekonomisk samvirke i Danmark og Tyskland; beretning
fra en reise med offentligt stipendium hösten 1902 af Isak
Bjerk-nes, sekretaer i landbrugsdepartementet. Kristiania 1903.
Kooperationen fortsätter att göra landvinningar inom de förenade rikenas
regeringar. Svenska jordbruksdepartementet utger en handbok i
jordbruks-kooperation (se sid. 90) och den norska staten har inom några år gifvit upphof
till två utmärkta arbeten i samma ämne: Det europceiske landbosamvirke af
J. Bull-Tornöe och Ebbe Hertzberg — ett arbete som grundar sig på vidlyftiga
resor och ingående studier och som ger en skelettartad framställning af hela
det mångskiftande samarbetet bland jordbrukare i Europa — samt ofvanstående
nyutkomna arbete. I detta senare tecknas en detaljrik bild af den danska
jord-brukskooperationen, denna märkliga världsrörelse, som höjt upp det danska
jordbruket till världens främsta och som gjort de danska jordbrukarne till
“världens mest upplysta*. Konsumtions- och inköpsföreningar, andelsmejerier och
andelssvinslakterier, äggförsäljningsföreningar m. fl. passera här revy för den
intresserade läsaren. Märkligt nog saknas kontrollföreningarne, hvilka svenska
staten särskildt ämnar uppmuntra genom anslag. Bland åtskilligt nytt i detta
instruktiva arbete förtjänar påpekas den häpnadsväckande uppgiften, att de
danska jordbrukarne genom sitt andelssystem lyckats erhålla så mycket högre
pris å smör, fläsk och ägg än andra nationer, att exportvärdet endast häraf
stiger med 40 millioner kronor. Måhända lika stor har andelssystemets
moraliska inverkan varit. Det har förenat stora och små jordbrukare till
gemensamt arbete och gjort äfven de minsta till intresserade och dugliga medborgare.
Det utför en folkuppfostran i stort. Kunde vi blott snart säga detsamma om
den svenska kooperativa rörelsen!
Betänkande angående en kommunal arbetsförmedlingsanstalt i
Stockholm.
I denna tidskrifts första häfte, för 3 år sedan, förekom en artikel om
offentlig arbetsförmedling af banbrytaren för denna idé, direktör Edvard Wavrinsky.
Sedan dess har saken förts fram i riksdagen, dock utan resultat, men lösningen
har gifvits på kommunal väg. I Sverige finnas nu kommunala
arbetsförmed-lingsanstalter i Göteborg och Helsingborg; förslag äro framställda att inrätta
sådana i Lund, Malmö, Jönköping m. fl. städer. I Norge finnas sådana i
Kristiania, Bergen, Trondhjem och Stavanger, och i Danmark i Köpenhamn och
Odense. I Stockholm tillsatte stadsfullmäktige d. 14 mars 1902 en kommitté
för utredning af frågan och denna aflämnade d. 15 juni detta år sitt förslag.
Klokt nog är detta byggdt på de principer, som inom de skandinaviska anstalterna
befunnits goda. Sålunda skulle anstalen förmedla allt slags arbete och
förmedlingen skulle vara afgiftsfri. För att erhålla förtroende inom alla kretsar, skulle
styrelsen till hälften bestå af arbetsgifvare och till hälften af arbetare, och den
skulle väljas af stadsfullmäktige på förslag af yrkesutöfvare. Vid arbetskonflikter
borde anslag få uppsättas inom lokalen, men förmedlingen af arbete skulle fortgå
obehindradt. — I betänkandet göras intressanta beräkningar angående
kostnaderna f Stockholm för nu rådande system för arbetsförmedlingen; däraf framgår
bl. a. att årligen minst 60,000 kr. utges till anvisningsanstalter och 100,000 kr.
till annonskostnader till tidningar. Ändock är det ett försvinnande litet antal
arbetare som anlita de privata anvisningsanstalterna!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
