Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidskrifter 111,859 „ 16 proc,
Utländsk skönlitteratur 49,557 „ 7 „
Geografi 27,975 , 4 „
Historia 23,969 „ 3 „
Naturvetenskap 17,102 „ 3 „
Teknologi 8,765 „
Konst 5,739 „ 0,8 „
Under en procent kommo vidare grekiska och romerska klassiker,
statsvetenskap, pedagogik, filosofi, språkkunskap, matematik och teologi.
Berlins folkbibliotek hafva under många år haft till uteslutande uppgift
att utlåna böcker till läsning i hemmet. D:r Buckholtz och andra
påyrkade redan i början af 1890-talet inrättandet af läsrum i sammanhang
med folkbiblioteken, men höga vederbörande anförde allehanda skäl
en^pt och förklarade: det är bra som det är. Först då läsehallar börjat
inrättas i andra stora tyska städer ansågo Berlins stadsfullmäktige
och magistrat att man kunde våga ett försök i rikshufvudstaden. I
oktober 1896 blef staden Berlins första “Lesehalle" inrättad i
Mohren-strasse 41 i sammanhang med där befintliga utlåningsbibliotek.
Företaget visade sig utomordentligt lyckadt och under första halfåret
besöktes denna läsestuga — den gör knappast skäl för bättre namn —
af 12,879 personer. Samtidigt fördubblades hemlånen, hvartill äfven
bidrog att utlåningstiden blef hvar afton i stället för två timmar
hvar-annan dag.
Det dröjde ända till 1899 innan en ny läsesal öppnades, men
under det nya århundradet hafva läsesalarne kommit i rask följd, så
att man har nu 11 läsehallar, af hvilka fem öppnades förlidet år. I
läsehallarne sysselsätter man sig mycket med tidningsläsning, men där
finnas ock goda referensbibliotek, som hvar och en får begagna på
stället utan att begära särskildt tillstånd, och i öfrigt lånar man ur
biblioteken i mån af tillgång. Dessa läsesalar fylla en betydelsefull
social uppgift. Många unga män — och äldre med — dragas från
krogen och dåliga teatrar och få smak för läsning och tänkande. Om
man vet hur beskaffade många arbetarehem äro, så undrar man ej på
att männen söka förströelse utomhus. Man ser jämförelsevis få kvinnor
i läsehallarne. Tyskarne i alla samhällsklasser skatta ej kvinnan högt
och anse att hennes rätta plats är i köket och barnkammaren. Under
förlidet år besöktes läsehallarne af 120,976 personer, däraf 115,003
män och blott 5,937 kvinnor.
Af statistijcen ser man tydligt att läsehallarne främja hemlånen.
Läslusten behöfver icke blott tillfredsställas utan ock väckas. Kungliga
biblioteket i Berlin, som ock beviljar hemlån, hade 1902 1,207,392
band och utlånade under året 279,132 band; Berlins folkbibliotek n:r 20,
som äger blott 8,131 band, utlånade under förlidet år 160,405 band.
En häpnadsväckande siffra; hvarje band synes i genomsnitt hafva blifvit
läst 20 gånger!
Ännu finnas folkbibliotek, som blott äro öppna för ombyte tre
gånger i veckan. Annars äro de med läsesalar förbundna biblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
