Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ske genom kommunernas försorg och genom allmänna medel. Man är
icke hjälpt med föreningars och enskildas gåfvor. Från 1880 har
staden Berlin så godt som ensam dragit alla omkostnader för biblioteken.
Från 1880 till 1900 har staden för biblioteken utgifvit omkring 850,000
mark. Under de senare åren har stadens anslag till biblioteken
öfverstiga 100,000 mark, men många anse att en betydligt högre summa
borde anslås till denna allmännyttiga sak.
En annan lärdom kan man draga af folkbibliotekens i Berlin historia,
nämligen att ej allt för stort förmyndareskap får utöfvas vid utväljandet
af böcker till folkläsning. Kunskapens träd är på godt och ondt och
den mänskliga friheten att välja kan ej utan skada inskränkas. Den
svåråtkomliga förbjudna frukten lockar. Och det är ej lätt att afgöra
hvad som är nyttigt eller skadligt för andra. Från 1880 till 1890
började intresset för Berlins folkbibliotek att minskas och den förnämsta
orsaken härtill torde hafva varit att urvalet af böcker i biblioteken var
mindre tillfredsställande. Man fann det vara nödigt att anskaffa mera
underhållande och roande arbeten ur den tyska och utländska
skönlitteraturen. Dessutom anskaffades en del för ungdom lämpliga skrifter.
I början af 1890-talet började allt mera behofvet af reformer i
folkbiblioteksväsendet i Berlin framträda. Man klagade öfver att
biblioteken blott voro öppna tre gånger i veckan, att de bjödo på mycken
föråldrad litteratur, att läsrum saknades i biblioteken, att arbetarnas
intressen blefvo klent tillgodosedda o. s. v. Den nuvarande kraftige och
intelligente ledaren af Berlins folkbibliotek d:r Arend Buckholtz fick i
uppdrag att afgifva förslag till omorganisation af Berlins folkbibliotek.
Hans reformförslag mötte till en början motstånd såsom för vidt gående,
men de hafva så småningom genomförts. Först anslogs en summa af
7,500 mark för att anskaffa nya böcker till de 25 äldsta biblioteken.
Från 1893 till 1900 anslogo stadsfullmäktige tillsammans 53,491 mark
till inköp af nya böcker. Samtidigt urgallrades icke mindre än 16,000
band gamla böcker.
Grundsatsen att hålla nya böcker har visat sig draga allmänheten
till biblioteken och i sammanhang härmed böra möjligast nya kataloger
till lägsta pris finnas till salu, ja, till obemedlade utdelas gratis.
Tidskrifter af roande och nyttigt innehåll visa sig mycket begärliga.
Beträffande skönlitteratur så är åt folket det bästa godt nog, men det
duger ej att vara för utpräglad finsmakare. D:r Buckholtz säger om
innehållet i Berlins folkbibliotek: “Bredvid samtliga verk af våra klassiker
och bland de förnämsta arbeten af våra förnämsta författare och
författarinnor på det skönlitterära området märkas icke få namn på mycket
omtvistade skriftställare; med Ebers, Samarow, Häckländer, Winterfeld
och Marlitt hafva vi gjort medgifvanden till den vulgära smaken för att
icke gå miste om skaror af läsare och läsarinnor, hvilka annars skulle
hafva skyndat till lånbibliotekens ännu gröfre kost.“
Under läseåret 1899—1900 utlånades från 27 folkbibliotek i Berlin
693,078 band. Af dessa voro
Tysk skönlitteratur 317,132 band, 46 proc.
Ungdomsböcker 115,923 „ 17 „
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
