- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1903 /
363

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öfverdrift kan man säga“, yttrar prof. W., “att hvarje fall af öfverförande
af venerisk sjukdom, om ej direkt så indirekt, står i sammanhang med
prostitutionen. Vår ovillkorliga skyldighet är därför, att i sundhetens
intresse ägna densamma vår största uppmärksamhet". Han vidhåller
krafvet på sanitär besiktning af de prostituerade, men stannar icke där
utan kommer med flera positiva reformförslag af fackmessigt värde.
Främst yrkar han på sedlighetskänslans höjande genom bättre
hemförhållanden och en sakkunnig undervisning om könssjukdomarnas natur
och faror. Han uttalar icke något fariseiskt ve öfver de arma* män och
kvinnor, som drabbats af dessa hemska sjukdomar, utan ser i dem
olyckliga medmänniskor, som samhället bör göra allt hvad det förmår
för att hjälpa till hälsa igen, där detta är möjligt. Han ser på
sedlighets-problemet med läkarens klara och människovännens varma blick. “Ett
fall känner jag, då en moder genom en kyss på sitt barns ögonlock
där öfverförde sjukdomen (syfilis); i ett annat fall vet jag huru från
ett litet barn, som fått syfilis i arf, sjukdomen öfverfördes på dess
fostermoders ögonlock “ — behöfver ej vårt folk upplysning i denna
fråga, när sådana hjärtslitande följder kunna komma af den allmänna
okunnigheten?

Prof. W. påyrkar, att lagen bör med straff belägga den brottsliga
handling, som medvetet öfverför venerisk smitta, då erfarenheten visat,
att detta nidingsdåd ej är sällsynt. Förf. framdrar ett hemskt fall ur
sin omfattande praktik i Stockholm, och dess återgtfvande torde här
vara tillräckligt för att öfvertyga hvarje människovän om
nödvändigheten af ett lagstadgande. “På sjukhuset S:t Göran inkom en några
och tjugu år gammal arbetaie för färsk syfilis, hvilken han skulle ådragit
sig i landsorten; han gick direkt till sjukhuset, när han anlände till
Stockholm; blott några dagar efteråt förklarade han bestämdt, att han
ville utgå från sjukhuset och detta af den anledningen, att han nästa
dag skulle gifta sig; hans fästmö var hafvande och det var utlyst för
dem; trots att jag på det allvarligaste framhöll för honom det orätta,
det brottsliga i hans handlingssätt, lät han skrifva ut sig — läkaren
har ej rätt att mot hans vilja kvarhålla en patient på sjukhuset. Efter
några veckor intogs hans hustru på sjukhuset; på bröllopsnatten hade
hon blifvit smittad af mannen". Ja, mot sådana odjur i människohamn
hjälpa endast, så långt lagen kan nå, stränga straffbestämmelser jämte
tvångsinternering å sjukhus.

År 1899 hölls i Bryssel en internationell konferens, hvarvid
pro-stitutionsfrågan behandlades, och flera framstående läkare uppträdde
mot reglementeringen. Sverige representerades af prof. Welander, som
visserligen försvarade den sanitära besiktningen, men påyrkade flera
reformer i en till konferensen aflämnad rapport. Däri framhöll han
bland annat, att de prostituerade böra lyda under hälsovårdsnämden i
stället för under polismyndigheterna, att undersökningsbyrån bör stå i
intim förbindelse med ett sjukhus, att byrån äfven blir af rådgifvande
natur, att aldrig polisen utan läkaren bör till patienterna rikta de
synnerligen grannlaga frågor, som äro nödvändiga att få besvarade, att
offentliga uppfostringsanstalter för sedeslös ungdom och räddningshem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1903/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free