Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Liberalismens förfall och dess räddning.
(Bref till Social Tidskrift.)
Uti “Ekonomisk Tidskrifts" häfte för augusti månad har jag under
rubriken “En svensk industriförlagsbank och svensk social reform" med
ekonomiska grunder motiverat ett förslag att åvägabringa ett
hälften-bruk mellan offentlig och enskild företagsamhet. Förslaget går ut på
att årets af riksdagen afslagna proposition om grundande af privata
industriförlagsbanker till reglering af bolagsgrundningar och
aktieémis-sioner skulle ändras därhän, att svenska staten stiftade en sådan bank
för att stödja landets industri och motverka jobberi. Staten skulle till
obegränsat belopp mottaga depositioner af allmänheten och insätta
dem i nya industrier. Då medeltalsdividenden för industriella företag
är mycket högre än depositionsräntan, skulle staten realisera en
betydlig vinst, samtidigt som dén kunde arbeta för sunda och planmässiga
sociala reformer. Statens vinst af banken skulle helt och hållet
användas till social reform, och främst till ålderdomspensionering.
Till detta förslag skulle Eder brefskrifvare nu vilja knyta några
politiska reflexioner. Förslaget representerar nämligen en jämförelsevis
föga beaktad princip, samarbete mellan offentlig och enskild
företagsamhet, till hvilken dagens politiska partier förr eller senare måste taga
ställning. I synnerhet den öfver hela den västerländska världen i
förfall stadda liberalismen, som icke längre hvilar på sina gamla
filosofiska grundvalar och hittills synts oförmögen att uppbygga ett nytt
system, måste gå totalt under, om den icke lyckas utfundera ett
öfvertygande svar på dagens stora fråga: i hvilken mån
individualistiska eller socialistiska idéer böra läggas till grund för framtidens
samhällsskick.
Det svenska liberala partiet står ännu lika illa rustat som det
engelska, holländska, belgiska, tyska att skänka världen något
alternativ till konservatismens och socialismens mera helstöpta, lättfattliga och
välgrundade samhällsideal. Och likväl kan ingen politisk iakttagare
undgå att finna, att ett mellanparti är absolut nödvändigt öfver hela
den västerländska världen.
. Men är det då nödvändigt för ett politiskt parti att hvila på
“filosofiska grundvalar"? Svaret är icke tvifvelaktigt för iakttagaren af
den politiska utvecklingen i västerlandet. Liberalismen gick segrande
genom världen i kraft af sina såsom reaktion mot gamla tiders
fjättrande bestämmelser proklamerade frihetsidéer, bildande ett ganska
helgjutet system. Ingenting är därför oriktigare än att säga att det
liberala partiet under sin glanstid inhöstade sina framgångar såsom
“reformparti", hvilket är ett meningslöst ord. Alla politiska partier äro
reformpartier. Ännu i dag ser man hur liberala politici, som skyla
sin ideela nakenhet genom att förklara sig vara vänner af “en lugn
och sansad utveckling" — hvarthän får man icke veta! — vädja till
vissa för dem heliga principer, då de förfäkta eller motsätta sig
"reformer". Men “heliga principer" måste hvila på en filosofisk grund, eljes
äro de blott tomma slagord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
