Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det gamla liberala partiet, det som för trettio år sedan triumferade
i hela den västerländska världen, visste hvilket samhällsideal det
sträf-vade efter att förvärkliga. Det hade icke öfverallt lyckats realisera sitt
program, men det tycktes icke finnas något alternativ till detta, och
den slutliga segern var således blott en tidsfråga Det fanns icke då
olika slags liberala. Alla buro “frihetens" flammande’ fackla i handen,
entusiasmerande tänkarne lika väl som massorna. Friheten betydde
undanrödjandet af de skrankor som skilde klass från klass och
nedrif-vandet af det samhällsmaskineri, som användes för de fås syften mot
de många. Om människan förut gjort sitt inträde i historien, så hade
liberalismen nu upptäckt medborgaren. Staten var till för alla
medborgares skydd, och liberalismen införde därför principen om de
styrandes ansvar inför de styrda. Det kunde icke finnas något värkligt
alternativ mot dessa fordringar.
Men redan innan massornas så förklarliga entusiasm för liberalismen
nått sin höjdpunkt, innan den stolta byggnadens kupol var färdig hade
tänkarne börjat finna remnor i den teoretiska grundvalen. Man fann»
att “friheten" var ett ganska tvetydigt ord, att den liberala friheten
betydde massornas eller deras ledares makt att stifta lagar. Men om
då massorna icke respekterade individens frihet? Den engelska
fabrikslagstiftningens utveckling är typisk för den revolution, som med
omotståndlig makt sprängt det gamla liberala fri hetsprogrammet. I
förstone betydde den icke något afsteg från det liberala programmet,
ty den afsåg att skydda minderåriga, hvilket liberalismen alltid erkännt
vara en familjens och samhällets uppgift. Nästa steg blef att skydda
kvinnorna. Om barnaskyddet mött vissa betänkligheter såsom ett
ingrepp i fabrikanters frihet att hyra barnarbetare från
fattigvårdsmyn-digheterna, så ansågs lagstiftningens ingripande i det fria arbetsaftalet
till kvinnornas skydd redan mera vågat. Men det kunde dock
försvaras från liberalismens synpunkt, emedan kvinnorna voro omyndiga. I
våra dagar se vi dock hur i alla länder “liberala" kvinnor energiskt
motsätta sig "undantagslagar" för kvinnor, hvilka lagar stiftats af
"liberala" partier.
I en mycket svårare inre strid kom liberalismen genom att
jn-gripa reglementerande i männens fria disposition af sin arbetskraft.
Detta kan på intet sätt försvaras ur den ursprungliga liberalismens
synpunkt. Men sociala reformvänner visade med goda skäl, att den
individuella arbetaren är en slaf under omgifvande sociala förhållanden
och att sådana lagar faktiskt skulle öka summan af värklig frihet i
världen. Af samma art är liberalismens kompromiss med principen om
obligatorisk folkskoleundervisning, länge betraktad som ett outhärdligt
ingrepp i den enskilde ungkarlens rätt att slippa skatta för undervisning
åt andras barn.
De engelska liberalerna vid nittonde århundradets början voro så
starka frihetsvänner, att de bestämt motsatte sig föreningsrätten, såsom
inskränkande individens frihet. Men då liberalismen växt till makt i
staten, skördade den en af sina största triumfer genom att etablera
full föreningsfrihet, som nu ofta både af liberaler och konservative
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
