Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIAL TIDSKRIFT
ORGAN FÖR FOLKBILDNINGSARBETET OCH DE SOCIALA FRÅGORNA.
N:p 1. JANUARI. 1904.
Folkskolan som bottenskola.
I senaste oktoberhäfte af “Statsvetenskaplig tidskrift" har professor
Pontus Fahlbeck i en uppsats om “Emigrationen" framhållit några af
dess allmänna orsaker och härvid bland annat nämt: “den starka
uppåtgående strömmen uti det svenska samhället och svårigheten för en
stor mängd att, såsom de önska, följa denna drift“.
Den uppåtgående rörelsen är i det svenska samhället utomordentligt stark,
tillägger han. Detta är en följd-af den stora borgerliga frihet, som vårt folk
sedan gammalt ägt, samt den genomgående demokratiska anda, som behärskar
det och som fått sitt uttryck icke minst uti den för alla öppna och
kostnads-lösa skolan. Denna lämnar fri utsikt till statens ämbeten och de högsta klasserna
för alla och ephvar. Därför befolkas äfven de högre läroverken och universir
teten till så stor del utaf söner från de lägre lagren i samhället. Naturligen
representera dessa blott en helt liten bråkdel af alla till dessa lager hörande;
massan måste stanna uti de låga ställningar, uti hvilka den är född. Men blotta
möjligheten gör i detta fall, att blicken riktas uppåt och en allmän sträfvan
uppstår att nå till — om ej den högsta klassen — så dock ett steg högre på
sgm-hällsstegen. För så vidt som denna, för öfrigt under ett fritt samhällsskick helt
naturliga känsla afser att på studievägen hinna upp till ämbeten och höga
ställningar, är den, när den når den höjd, som den redan äger hos oss, snarare ett
ondt än ett godt. Det är en ren olycka för ett samhälle, om på detta sätt
öfverbyggnaden uti detsamma hotar att bli för stor. Därför må man vakta sig
för att genom att göra folkskolan till bottenskola underlätta och påskynda denna
form af social omsättning. Den är redan nu väl stark i vårt land.
Den “drift" professor Fahlbeck omnämner är den allmännaste och
starkaste samhällslifvet känner; det är människornas sträfvan att skaffa
sig och sina barn den bästa möjliga existens. För de ojämförligen
flesta är detta, åtminstone till väsentlig del, liktydigt med att “komma
sig upp“, om icke just till “ämbeten och höga ställningar", så dock
till gynnsammare ekonomiska och sociala villkor. Men sådant lifvet nu
allt mer gestaltar sig, är en af de oundgängliga förutsättningarna
härför en genom kortare eller längre studier förvärfvad bildning. Vår tids
“genomgående demokratiska anda", som häfdar hvars och ens lika
rätt att göra sina inneboende möjligheter gällande så långt annans rätt
ej därigenom kränkes, måste på grund häraf såsom sitt första kraf
uppställa: en för alla öppen och kostnadslös skola, som lämnar fri utsikt
till samhällets alla verksamhetsområden, från de lägsta till de högsta.
En skolorganisation, som icke fyller detta kraf, är odemokratisk och
otidsenlig.
I hvad mån professor Fahlbeck betraktar det som en olycka, att
•en för alla öppen och kostnadslös skola lämnar tillfälle för barn ur
Social Tidskrift. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
