Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betingar betydligt högre pris, än den i verkligheten är värd — ett
förhållande, som för öfrigt gör sig gällande äfven i vårt land —
hvarigenom “det är omöjligt för obemedlade att köpa jord under dylika
förhållanden". På denna grund ansågs ett arrende, hvars afgift
motsvarade jordens afkastningsförmåga, vara att föredraga framför själfägare*
metoden. Och för öfrigt sökte man genom bestämmelser, att åt arrendatorn
skulle vid arrendetidens slut lämnas full ersättning för alla å jorden
utförda förbättringar, aflägsna den olägenhet som i allmänhet följer
arrendemetoden, d. v. s. uraktlåtenheten af jordens förbättrande. Om
fördelen af denna punkt — krafvet på arrendemetodens föredragande
framför själfägaremetoden — hvilken icke af de danska statsmakterna
accepterats, torde dock skilda meningar kunna råda.
Annorlunda måste det blifva med afseende på följande punkt,
hvilken icke häller fullt accepterats af de danska statsmakterna —
nämligen frågan om husmanslottemas storlek. Och då just denna fråga,
på grund af det förslag, som den svenska egnahemskommittén framlagt,
har aktuellt intresse i vårt land, tillåta vi oss angående densamma
anföra följande uttalande, framsprunget ur den danske landtarbetarens
syn på saken —, hvilket uttalande torde vara förtjänt af att beaktas
äfven i vårt land. I adressen yttras nämligen:
“Om förhållandet blefve, att det åt landtarbetaren anvisades endast sådana
smärre jordlotter, på hvilkas afkastning denne icke kunde lifnära sig, utan vore
nödsakad att för sitt uppehälle söka arbete hos andra, skulle, på grund af den
rådande aflöningslagen, hvilken, enligt hvad erfarenheten visar, gäller för alla
icke organiserade arbetare, förhållandet blifva att hvad som arbetaren vann
genom erhållandet af jorden, förlorade han genom — aflöningen. Ty de arbetare,
som genom jordlotternas upplåtande bundos vid platsen, skulle nödgas åtnöja
sig med den lön, som bjödes dem, utan att vara i stånd att genom
sammanslutning eller eventuell bortflyttning äga förmåga att höja eller ens hålla lönen
uppe vid dess redan varande nivå“.
På grund af detta förhållande betonades i adressen, att det vore nödvändigt,
att jordlotterna gåfvos den storlek, att de fullt förmådde föda en familj,
hvarigenom det kunde blifva en “fullständigt frivillig sak, om de blifvande
små-brukarne ville arbeta åt andra eller ej*. Ty endast härigenom torde det kunna
uppnås, hvad som bör vara afsikten med husmanslagen, nämligen att
‘småbrukaren förmår blifva en verkligt fri och oberoende man“.
För vår del måste vi dock draga i tvifvelsmål,, om dessa
sist-nämda fordringar fullt uppnås genom att jordbrukaren endast är arrendator.
Och de danska statsmakterna ställde sig också i berörda afseende
af-visande, i det de väl fattade beslut om beredande af ökad möjlighet
för tillkomsten af en del själfägande småbrukare, men lämnade
arrende-projektet å sido.
Nyssnämda lag, som år 1899 antogs “på försök" för fem år och
sedermera i viss mån supplerats genom lagen af den 23 maj 1902,
har först i år kommit att verka i sin fulla utsträckning. Och då nämda
lags revision nu är för handen, torde det vara af intresse att kasta en
återblick på lagens verkan.
Lagen, som tillkom, såsom ofvan nämts på grundval af den vid
medlet af 1890-talet tillsatta landtbrukskommissionens utlåtande,
bestämmer, att arbetare, och i allmänhet mindre bemedlade personer, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
