Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetslokalen. Slutligen föreslås att 1 maj bör vara fridag när arbetarne
så begära.
Så är i korthet det märkliga aktstycke, som vederbörande
organisationer skola gilla eller förkasta före d. 1 februari d. å. Om det
antages kan man säga att en af våra främsta industrigrenar erhållit en
social rättsförfattning. Strider och slitningar äro visserligen för
framtiden ej uteslutna, men krigsutbrotten skola föregås af bestämda
förhandlingar, och inom flera viktiga områden finnes en slags grundlag.
Och härmed är ett stort steg taget mot målet att ernå social fred.
Tankar om idealen.
Föreståndarinnan för Katarina folkbibliotek i Stockholm, fröken Anna Almqvist,
som afled nyårsdagen och om hvars betydelse för folkbildningsarbetet något nåmnes i
månadsrevyn, höll för flera år sedan ett föredrag “om ideal", hvarur hår några spridda
delar meddelas.
Det är ej endast på ärftlighetens väg, genom att ge lifvet åt en
ny varelse, hvilken ärfver hvad vi nått, som vi föra mänskligheten
framåt. Vi kunna göra det genom att till vår omgifning sprida de
sanningar vi funnit; genom att med lära och lif bevisa att de för oss
äro sanningar. Vi kunna föra mänskligheten framåt genom så små ting
som ett vänligt ord till en sorgsen, en glad blick till en trumpen; allt
hvarmed vi — om också blott för ögonblicket — höja våra
medmänniskor, bidrager att höja mänskligheten och föra dess utveckling framåt.
Man hör så ofta människor säga, att de aldrig haft och inte bry
sig om att ha ideal; men många af dem, som så säga, göra troligen
sig själfva orätt. De äro icke medvetna om sina ideal. Ty det kan
hända att då man uttrycker en viss åsikt för dessa människor de med
ifver förfäkta en annan åsikt. Hvad är då detta som de så ifrigt
försvara, om ej deras eget ideal? — Idealet är ju blott en tankebild.
Sällan kalla vi det vi äga eller nått för ett ideal, utan det är något,
som vi i vår tanke, vår fantasi utmåla för oss som det mest fullkomliga,
vi kunna tänka oss.
Men huru skola vi sträfva att nå våra ideal? Vi måste lefva oss
till dem. Att läsa, att tänka, att drömma kan vara oss till nytta, det
kan vidga vår syn, kan göra oss mer förstående, kan förfina och
fördjupa oss, och det kan äfven förhjälpa oss att ställa våra ideal högt,
men det hjälper oss ej ett steg närmare dem: för detta måste vi handla.
Det är först i beröring med lifvet och våra medmänniskor som vi kunna
pröfva vår kraft och öka den.
Ingen har väl så mycket brukats och missbrukats till ideal som
Kristus. Många millioner människor ha mer eller mindre ärligt sträfvat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
