Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
drifves han ofta öfver till statkarlssystemet. Och då har han hamnat i
den minst framtidsmöjliga ställning i lifvet.
Stataren har ju den fördelen att han slipper svälta ihjäl. Den
kontanta lön och de naturaprestationer (spannmål, potatis, mjölk etc.)
som gifvas honom, äro isynnerhet i början tillräckliga för lifvets
uppehälle. Men därutöfver räcka de ej till. Någon sparad penning kan
det ej bli tal om. Det är stort om inkomsterna kunna räcka till de
vanligen många barnens uppfostran. På framtiden kan man ej tänka
äfven under mannakraftens dagar. Någon befordran eller lönetillökning
är ej att räkna på. Men däremot vinkar fattiggårdens spöke allt
tydligare ju mer lifvet framskrider. Utan möjlighet att genom energi och
extra ansträngning förbättra sin ställning försjunker stataren i en slö
likgiltighet för allt, arbetet blir honom en plåga, lifvet en börda som
blott kan uthärdas genom hoppet om ett bättre lif i en annan värld.
Någonting mera sorgligt kan man knappt se än detta genom
statare-systemet inträdda fördärf af människans bästa egenskaper,
handlingskraft, arbetslust, framtidsglädje.
Men äfven från smdbrukames och böndernas leder möta vi en
utvandrarström. Deras söner söka sig förgäfves en egen gård i det
jördrika Sverige eller sträfva resultatlöst att skaffa sig de nödvändiga
penningemedlem härför. Skola de bli jordbruksarbetare i Sverige eller
skola de bryta sig fram i det nya landet? För unga, energiska män
med vandrings- och äfventyrslust i sinnet, är svaret lätt funnet: Hellre
pröfva på lifvet “där ute“ som lockar med sitt framtidshopp än att
stanna i hemlandet och dess stillastående atmosfer!
Hvar och en som opartiskt betraktar jordbruksarbetarens ställning
och framtid i Sverige måste erkänna, att emigrationen i många fall är
berättigad, att den blott utgör ett bevis för reformers nödvändighet, ja
att den på sätt och vis är ett glädjande tecken, ty den visar, att de
åtminstone bättre elementen ha kraft nog att i annat land skapa sig
en högre ställning.
Men hvar och en måste också fråga sig: Hvad kan och bör göras
för att förbättra jordbruksarbetames ställning och därigenom inskränka
emigrationen? Svaret är gifvet genom rubriken här ofvan. Genom
att göra det möjligt för jordbruksarbetarne att skapa sig egna
smd-jordbruk skola de kunna söka sig den framtid här i landet som de
vänta sig i Amerika. Men för att lösa denna stora fråga fordras en
hel del åtgärder dem endast staten kan utföra. Först och främst måste
tillfälle att erhälla jord tillförsäkras arbetame. Där så ej sker bör
staten dela upp sina jordbruksdomäner i småjordbruk och upplåta dessa
på villkor som i realiteten likställa dem med egna hem. Där inga
domäner finnas bör staten ej tveka att inköpa lämplig jord för att
sedan uppdela och utarrendera densamma. Och som en sista utväg
bör staten tillerkännas rätt att expropriera för egna hem lämplig jord.
Men därmed är ej allt sörjdt för frågans lösning.
Det egna själfständiga jordbrukshemmet kräfver driftiga jord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
