Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brukare och de födas ej till världen, de måste fostras till det
mångahanda som ett intensivt jordbruk kräfver. En god och löftesrik början
är i detta afseende gjord af vår framsynta jordbruksledning, men det
återstår oändligt mycket och framförallt bör det ske i en större skala.
En genom folkskolorna meddelad praktisk uppfostran skulle härvid vara
en god hjälp. Särskildt skulle föreningsväsendet — vår svaga punkt,
men den på hvilken småjordbrukets hela ekonomi hvilar —, ha nytta
af en sådan frösådd i de ungas sinnen.
Men det återstår att göra egnahemsidén ekonomiskt möjlig. Och
detta kan ske allenast genom att staten lämnar lån på Jördelaktiga
villkor till dem som vilja erhålla egna småjordbruk. Hur detta
kan ske visar en femårig erfarenhet från Danmark, som upprepade gånger
anförts i denna tidskrift; och inom Sverige har så småningom arbetats
fram en opinion för en sådan statsåtgärd. Ändtligen ha vi kommit
därhän, att man inom några veckor kan vänta en kunglig proposition
om statslån till egna hem. Ensamt detta faktum anger en milstolpe
på det sociala framåtskridandets väg. Men vid få tillfällen torde
för-väntningarne vara så högt spända som nu. Det gäller att å ena sidan
göra det möjligt att tillmötesgå de socialt lägst ställdes önskan om en
uppflyttning i ett högre samhällslager med större kraf å sociala och
ekonomiska villkor; men det gäller å den andra sidan att sätta en
naturlig damm för vår nationella åderlåtning, emigrationen. Skall det
visa sig att de förslag, som nu framställas, äro något annat än
half-mesyrer, på sin höjd af intresse ur arbetsgifvaresynpunkt? och att med
egnahemsfrågans lösning åsyftas att göra ett socialt genombrott i vår
jordbruksarbetarefråga? Skall landet för en gångs skull kunna förstå
emigrationens nationella fara och därför bjuda till att med en social
rättfärdighetshandling betvinga densamma? Det är dessa frågor som
nu sväfva på tusendens läppar och inom den närmaste tiden skola
finna svar. G. H. von Koch.
Emigrantångare lämnar Oöteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
