Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att främja återinv andringen till Sverige — detta skulle kunna ske
genom upprättandet af en arbetsförmedlingsbyrå, som lämnade
återvändande emigranter anvisning på lämplig verksamhet; dels och
framför allt genom att Sverige tillgodogör sig och omsmälter det verkligt
goda som finnes i Amerika, d. v. s. att “Amerika flyttas öfver till
Sverige" och vår ungdom sålunda kan se “framtidslandet" i det egna
landet.
För att nå detta senare mål fordras framför allt en utredning af
den viktiga frågan hvarför Amerika inom industriens och flera andra
områden kan bjuda arbetame så gynnsamma villkor. Denna fråga
sysselsätter sedan längre tid hela den industriella världen och motionären
redogör särskildt för den engelska s. k. Moselyexpeditionen — en
studieresa i Förenta staterna, företagen af 23 engelska
arbetarerepresentanter — för hvilkens resultat vi i ett följande nummer skola lämna en
utförlig redogörelse. Men de svar denna och likartade undersökningar
lämna äro ej tillfyllest för våra behof af upplysningar. En svensk
undersökning af amerikanska förhållanden är i hög grad af behofvet
påkallad. Äfven vi torde i likhet med de stora länderna behöfva lära
af Amerika och i vissa afseenden “amerikanisera vår industri". Härtill
kommer vikten af att få svar på tvistefrågan rörande de hos oss
jämförelsevis låga lönerna. En undersökning, verkställd af kompetenta
personer ur både arbetares och arbetsgifvares led torde därför under
nuvarande förhållanden vara synnerligen behöflig och kunna lämna rika
uppslag för industriens utveckling.
Men undersökningen skulle äfven ägnas ett af de djupast liggande
källsprången till Amerikas industriella och ekonomiska kraft: dess
folkbildning. Det erkännes allt allmännare att hvad vårt folk behöfver är
nationell samling genom klass- och kastskillnadsprincipens utdrifvande
ur vårt samhällslif. Första villkoret härför synes vara, att barnens
uppfostran grundas på en genomförd likställighet. I Amerika är folkskolan
bottenskola. Där skiljas ej de olika samhällsklasserna åt i skolåldern.
De, som en gång skola blifva arbetare eller arbetsledare eller statens
tjänstemän, sitta alla sida vid sida på samma skolbänk, tills de äro
14—16 år gamla. Skolornas förgrening i olika linjer börjar i stort
sedt först när lärjungame nått denna ålder. Då har jämlikhetsbegreppet
vuxit fast i ungdomssinnet. En grund är lagd för socialt samarbete
och klassmotsatserna tillåtas icke att härska i arbetslokalen mera än de
gjort i skolan. Utan hinder kunna de unga öfvergå från folkskolorna
till högre läroverk eller tekniska och yrkesskolor af olika slag. Detta
främjar en hälsosam “ståndscirkulation" och bidrager att ställa hvar och
en på sin rätta plats.
Utom genom den utmärkta skolundervisningen främjas den
amerikanske arbetarens utveckling genom den ypperliga tekniska
undervisningen och det storartade folkbildningsarbetet såväl i städer som å
landsbygd (fria folkbibliotek, vandringsbibliotek etc.) Slutligen är att
märka att Amerika äfven på småjordbrukets område i mycket kan vara
vår läromästare.
Ett storartadt upplysningsarbete i jordbruksfrågan bedrifves inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
