Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I anledning af hrr K. G. Karlssons och Byströms i denna tidskrifts
förra häfte refererade motioner hade lagutskottet efter en försiktig och
tämligen “skrufvad" motivering hemställt om skrifvelse till kungl. maj:t
med begäran om lagförslag angående rätt för kommun att bestämma
viss tid, under hvilken inom kommunen belägna handelsbutiker skola
hållas stängda, samt i sammanhang därmed förslag till ändring i gällande
lagstiftning angående gatuhandeln. Detta väckte allmän indignation i
Första kammaren. “Handelsbodame äro väl inga röfvarekulor häller",
sade herr Unger. Lagutskottets ordförande hr Hasselrot bemötte talet
om de sanitära vådorna af butikbiträdenas 14—16 timmars arbetsdag
bakom disken med katekesens ord: "arbete befordrar hälsa och välstånd
samt hindrar många tillfällen till synd." (Ett eklatant bevis på vådan
af själlös katekesläsning!) Första kammaren följde lagutskottets
ordförande med 80 röster mot 36, som afgåfvos för utskottets
skrifvelse-förslag.
I Andra kammaren mötte förslaget samma oförstående opposition.
Sålunda uttalade hr Persson i Tällberg den farhågan, att så som det
nu lagstiftades, man snart skulle få en länsman efter sig i hvar knut.
Vid voteringen segrade emellertid lagutskottets förslag med 93 röster
mot 78.
Herr J. E. A. Ohlssons i Halmstad motion om förmånsrätt i
arbetsgifvares konkurs för under hans förvaltning stående medel,
tillhöriga hans arbetares sjuk-, begrafnings- eller pensionskassor, har
af-styrkts af lagutskottet samt afslagits af bägge kamrame. Såsom skäl
härför åberopades olämpligheten att tillskapa nya s. k. tysta förmåns-
rätter’ Jakob Pettersson.
Emigrationsfrågan.
Ändtligen har en af våra viktigaste sociala frågor, emigrationen,
blifvit föremål för riksdagens behandling. Det har skett genom en den
25 februari af hr Ernst Beckman väckt motion, hvari föreslås en
riks-dagsskrifvelse med anhållan, att K. M:t ville ’"låta verkställa en
utredning rörande utvandrings/rågan samt vidtaga de dtgärde/ och
för Riksdagen framlägga de förslag, som af denna utredning må
finnas påkalladeu.
Motionären redogör till en början för emigrationens omfattning och
dess stora faror för vår utveckling, och konstaterar att numer en allmän
önskan gör sig gällande att minska “åderlåtningen af den svenska
nationen". Men första villkoret härför är en “grundlig insikt i
utvan-dringsfrågan". Denna vill motionären vinna på tre sätt: dels genom
en socialstatistisk undersökning af emigrationen och dess orsaker inom
olika samhällslager och olika delar af vårt land — detta arbete skulle
anförtros åt något af de statistiska verken som bl. a. genom ombud i
hamnstäderna skulle skaffa nödiga upplysningar; dels genom åtgärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
