Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilket säger sig ha till sitt första egentliga mål “att få folk att läsa,
höra och tänka öfver^ de sociala frågorna-. Denna institution har 1,500
kr. i statsanslag. Äfven i Italien, Ryssland och Japan hafva
förberedelser börjats till liknande institutioners inrättande.
Presidenten Roosevelt har i en skrifvelse vid det amerikanska
sociala institutets invigning den 18 november 1903 uttalat sin
tillfredsställelse med att detta kommit till stånd för att — såsom han uttrycker
sig — “fylla en viktig och behöflig uppgift, icke blott för det egna
fosterlandet utan för alla länder “.
De sociala upplysningsinstituten — menar han — skola bli en
föreningslänk mellan socialt arbetande i olika länder och han konstaterar
vidare att sträfvan för spridandet af social kunskap är en begynnande
världsrörelse, till hvilken tecken visat sig inom skilda nationer, samt
att denna rörelse är en nödvändighet för hvar och en af dessa nationer
särskildt och för dem alla gemensamt. 0erda Meyerson_
Den kristna barmhärtighetens storverk.
1 En replik till Ellen Key.
Ellen Keys älsklingssats, att den egna lyckan är nödvändig för
att en människa skall kunna lefva för andras lycka berör en gammal
känd erfarenhet: med alldeles tomma händer kan ingen gifva något åt
en annan. Det är odisputabelt. Men hvari ligger tomheten och
rikedomen? — det är den stora frågan. Kunde vi på fullt allvar bibringa
de socialt verksamma den uppfattningen, att allt deras arbete vore
värdelöst, så vidt de ej själfva ägde jordisk lycka, specielt den erotiska,
så fruktar jag att våra sociala frågor skulle somna in i en evig slummer.
Hvem har mer saknat jordlyckan än Jesus af Nazaret, den fattige
tim-mermanssonen, den bespottade, hudflängde, törnekrönte och korsfäste
hjälten öfver alla hjältar? Men hvem har mäktigare och varaktigare
än han skjutit in reformkrafvet i samhällsutvecklingen? Hvem? Ställ
upp våra dagars “lycklige“ och jämför!
Har den kristna barmhärtigheten, såsom Ellen Key menar,
misslyckats? Om så vore skulle det yppersta, som hittills frambragts för
att lindra enskild och social nöd, ha varit gagnlöst. Med ledning af
lektor A. von Engeströms innehållsrika verk “Om den kristna
kärleksverksamheten" är det icke svårt att komma med fakta, som tala bättre
än alla påståenden.
Först ha vi den stora sociala frågan om barnen, ty där skriker
oss nöden alltid mest hjärtslitande till möte, en synpunkt, som ju ligger
förf. af “Barnets århundrade“ nära. Det späda barnet är hjälplöst, och
inga ha intimare införlifvat den sanningens etiska konsekvenser med
samhällsutvecklingen än den store barnavännens villige lyssnare, de,
som förstått orden: “den som mottager ett sådant barn i mitt namn,
han mottager mig“ och “den som förför en enda af dessa små, som tro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
