Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på mig, honom vore det bättre att en kvarnsten bundes vid hans hals och
han sänktes i hafvets djup*. I flera länder har den kristna barmhärtigheten
på detta område åstadkommit storverk, som de “lifstroende“ aldrig nått.
Främst har den riktat sig mot hemmets dryckenskap, sédeslöshet, lättja,
oordentlighet och kif. Därnäst har man, då bamen éj kunnat få god
vård i ett hems sköte, bildat föreningar "för hindrande af grymhet
mot barnen*. Så har Frankrike sin * Union francaise pour le sauvetage
de l’enfanceM. Och i England verkar särskildt “National Society for
the Prevention of Cruelty to Children* under ledning af prästen Waugh,
hvars nit lyckats bringa förfärliga missförhållanden i dagen. Är denna
verksamhet ej af någon social betydelse? I sanning den är gripande
och väldig! Under år 1899 tog det brittiska sällskapet om hand öfver
75,000 barn, som varit försummade, misshandlade och uppvuxna i
tiggeri och annat elände. Sällskapet har sina aflönade inspektörer,
läkare och jurister, som taga sig an barnens sak. För allt detta arbete
offrades år 1899 öfver en million kr, af den “misslyckade’* kristna
barmhärtigheten. Härtill kommer en mängd barnhem, krubbor, asyler, fromma
stiftelser och fonder för bamens uppfostran, beklädnad, sjukvård m. m.
Hvad Sverige beträffar, så uppräknar lektor v. Engeström ett 70-tal
inrättningar för barnavård samt meddelar, att storleken af fromma
stiftelser blott för barnavård och barnuppfostran uppgick 1895 till nära
30 millioner kr. med en utdelning samma år af 1,181,166 kr., hvartill
sedan komma de betydande belopp, som utgifvas af den kommunala
fattigvården och den enskilda offervilligheten. Idén om de nordiska
arbetsstugorna härstammar också från den kristna barmhärtigheten.
En söndag 1872 åhörde en danska, J. Diderichsen, en gripande predikan
“om arbetarna i vingården-, mötte strax därpå två tiggande flickor på
gatan, följde dem hem och fann att de behöfde lära sig nyttigt arbete.
Så uppstod Danmarks första arbetsstuga med undervisning i lagning af
kläder, väfning, halmflätning m. m. Idén spred sig till Norge 1886
och nådde vårt land året därpå, där vi nu äga 12 arbetsstugor i
Stockholm, 8 i Norrbotten och en mängd å andra orter.
Ha de “lifstroende“, som Ellen Key ikläder sin “nya
sedlighet-och erotiska religion, eller de evighetstroende, om hvilka det så ofta
påstås att de glömt jorden för drömmen om himmelen, uträttat mest
för den sociala kärlekens många öfriga uppgifter? En religiös man
inrättade det första natthärberget i Tyskland, som nu äger nära 500
dylika, och hvad frälsningsarmén på detta område utfört i olika länder
är mer beundransvärdt än man i allmänhet erkänner. Och hvad har
icke den kristna barmhärtigheten åstadkommit i fattigvårds fr ägan:
Först med kristendomen kom en ordnad fattigvård till stånd, och kyrkan
var från början de utblottades tillflyktsort. Så småningom har staten
kristnats därhän, att fattigvården allt mer blifvit en statsangelägenhet,
men den frivilliga kärleksverksamheten har därmed icke hämmats, ty
det privata behofvet att hjälpa har alltid varit större än den legala
förpliktelsen. Att det ännu återstår mycket att uträtta, ej minst i vårt
land, innan fattigvården blir människovärdigt ordnad, det är visst, men
grunden är lagd af den kristna barmhärtigheten, som också kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
