Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blott en förordning, lånefonden är föreslagen till blott 10 mill. kr.
under de 5 första åren (kommittén föreslog 20 mill. kr.) och slutligen
äro åtskilliga ändringar vidtagna i afbetalnings- och räntebestämmelserna.
Jordbruksministern påpekar i sin motivering att lån af staten för
näringames befrämjande alls icke är någon nyhet. Vi ha ju
manufaktur-förlagslånefonden, odlingslånefonden, fiskerifonden samt de talrika
låneunderstöd, som hushållningssällskapen lämna. Att skapa egna hem är
ett så viktigt mål att staten med skäl bör ikläda sig uppoffringar härför.
Frågan är blott om lånen böra lämnas direkt till arbetarne eller genom
mellanhänder. Ur principiell synpunkt kunna båda utvägame användas,
men ur praktisk är den senare att föredraga, så mycket hellre som det
redan finnes lämpliga mellanhänder, särskildt för jordbrukslägenhetema,
i hushållningssällskapen. Dessa stå genom sina tjänstemän i nära
beröring med de mindre jordbrukarne och utöfva redan nu genom
premiering af småjordbruk m. m. en verksamhet, hvilken nära
öfverens-stämmer med den, som man nu tänker lämna dem. Helt säkert skulle
ock deras verksamhet koncentrera sig på småbruket om de finge
statslånen om händer och därmed vore de inne på rätt spår. Det lider
intet tvifvel att hushållningssällskapen äro villiga till detta arbete, helst
som de skulle erhålla ersättning, uppgående till Va % ä den utestående
kapitalskulden. Hvad bostadslägenheterna beträffar, skulle äfven här
mellanhänder, nämligen föreningar och arbetsgifvarey anlitas. De skulle
dock ej erhålla någon ersättning och dessutom vara skyldiga ställa fullt
betryggande säkerhet. Med skäl kan ifrågasättas om ej aktiebolag med
begränsad vinstutdelning (t. ex. högst 4 l/*> %) borde åtnjuta lån.
Genom att anlita dessa mellanhänder skuile äfven vinnas den
fördelen, att någon särskild lag om statslån till egna hem ej behöfde
stiftas, hvilket är vanskligt när det gäller ett försöksföretag.
Men hvarifrån skola pengarne tagas? Skulle staten upplåna de
behöfliga medlen komme räntan att ställa sig hög för låntagarne. Man
har därför kommit på den tanken, att taga medlen ur den s. k.
arbetar-försäkringsfonden, till hvilken från och med 1896 statsmedel afsättas
och som år 1905 anses uppgå till 15 mill. kr. Denna fond är
visserligen afsedd till pensionering, men på sätt och vis kan ju
egnahems-bildningen anses vara likartad med denna; och då jordbruksarbetare och
handtverkare väl svårligen komma att inbegripas i en pensioneringslag,
åtminstone till en början, skulle ett medel vara funnet att gifva de
nämnda arbetargrupperna en förmån af fonden. Vid den k.
propositionens remittering restes emellertid starka betänkligheter mot att använda
fonden till ett annat syfte än det ursprungliga. Möjligen kan man
tänka sig den utvägen, att fonden visserligen utlånar medlen, men
uppbär godtgörelse af staten för alla uppstående förluster å ränta och
utgifter till mellanhänderna m. m.
Hvilka skola kunna erhålla lån? Enligt förslaget endast “arbetare,
man eller kvinna, som är svensk medborgare, äger god fräjd, samt
hufvudsakligen af kroppsarbete har sin utkomst, och som visserligen
ej saknar medel att i någon mån bidraga till bildande af ett eget hem,
men är i behof af kraftigt bistånd för dess förvärfvande". De egna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
