Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det lanns en tid — den är icke långt borta— då Ellen Keys
blotta namn var en brandfackla, som tände sinnena, ömsom i harm
och ömsom i hänförelse. Jag tror, att den tiden redan är förbi. Det
är ett märkvärdigt faktum, att hennes sista bok — och en sådan bok!
— nu varit ute i mer än tre månader och att den icke lästs mera
och omdebatterats häftigare. I företalet vänder sig Ellen Key till de
unga och beder dem att personligt granska hennes åsikter och, om de
därefter finna dem ohållbara, tveklöst erkänna henne som en
öfvervun-nen ståndpunkt. För mycket högsint och varmt, för många ädla
impulser ha de att tacka henne också i denna bok; men det är själfva
granden, som icke bär. Vi behöfva nya lif svärden, vi behöfva
framförallt reformer af de gamla; men hon är knappast sierskan. Med blicken
spanande i framtiden fråga alltjämt de unga: hvar går lifslinjen?
Ebba Westberg.
K. rrutö proposition om statslån till egna hem.
Vid 1903 års riksdag yttrade chefen för jordbruksdepartementet,
statsrådet Odelberg, följande ord: “Vår jordbruksnäring har af ålder
kallats landets modemäring, emedan öfriga näringar skulle hos henne
finna stöd och än vidare utveckla sig. Vår moder har blifvit
ålderdoms-svag: barnen växa henne öfver hufvudet. Kraftiga åtgärder måste
vidtagas för att modernäringen ej skall nedsjunka till andra
lifskraf-tiga näringars nådehjon.*
Hvilka skulle dessa “kraftiga åtgärder" vara? Jo, alla medel som
befrämja det lilla jordbruket, det som i Danmark benämnes
husmans-bruket, det som i våra dagar är det ojämförligt mest gifvande och som
säkerligen hör framtiden till. Statsrådet Odelberg har på åtskilliga sätt
befordrat detta jordbruks utveckling. Vi syfta närmast på införandet af
premiering af småjordbruk och studieresor för mindre jordbrukare samt
väckande af landtmännens intresse för kooperativa företag — allt
visserligen endast en början, men en mycket lofvande sådan. På den allra
sista tiden har härtill kommit ett förslag om statslån till egna hem.
Det må genast sägas om detta förslag (k. m:ts proposition n:r 92,
gifven den 29 februari 1904), att det vittnar om en praktisk blick på
frågan och att det i stort sedt kan tillfredsställa ganska långt gående
kraf. I ett och annat afseende äro ändringar eller tillägg önskvärda,
och vi återkomma härtill.
Förslaget grundar sig på den s. k. egnahemskommitténs
betänkande, som afgafs 1901 och som utförligt redogjorts för i denna
tidskrifts 2:a årgång å sidd. 254, 306 och 354. Från detta skiljer sig
propositionen i flera delar. Så har maximivärdet å jordbrukslägenheter
höjts från 4,000 kronor till 6,000, lånen skola ej utdelas direkt till
arbetame utan genom mellanhänder (hushållningssällskap, föreningar och
arbetsgifvare), någon särskild lag om egnahemslån är ej föreslagen utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
