Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hol, som vetenskapligt begränsar måttligheten, och se hur din
fosterlandskärlek får mening och mål, när du frigör dig och andra från tvånget
att bära dryckessedens ok! Vi måste fatta nykterhetsrörelsen patriotiskt
och kulturellt, och därför äro de sociala frågorna, som förbereda den
hägrande kulturstaten, värda ett grundligt studium. Vi måste äfven
— såsom B. ytttrar i den klara och sakrika skriften “Ölet under
bolags-väldet“ — “skära af kraftens senor på rusdryckspartiet, både politiskt
och ekonomiskt". Det sker säkrast genom att skilja vinstbegäret från
spritförsäljningen. När man inom den “samhällsbevarande"
menings-grupp, hvars mest representativa talorgan är vår nuvarande Första
kammare, icke förmår hos den svenska nykterhetsrörelsen upptäcka något
anlopp mot samhällets moraliska krafter, ja, när det i antinykterismens
mera samvetsljusa stunder ärligt medgifves, att moral och social hälsa
just äro de ögonstenar, som nykterhetsvännema varit mest rädda om,
så må dock ingen tro, att det sättes punkt efter den meningen. Lyssna
blott till de privata och kommunala debatterna om vår nykterhetsrörelse
eller försök dig på den mycket svåra spådomskonsten att utgrunda de
sällsynta tillfällen, när Första kammaren ansett en nykterhetsmotion värd
debatt, och du skall alltid få höra den gamla kända frihetshymnen till
kung Alkohols ära. Rusdryckseländet är en frihetens sak — till en
talangfullare uppfattning af denna sociala fråga lyfter sig ej flertalet
inom den förmögna klassen. Men hvilka privatekonomiska intressen
gömmas ej under allt detta tal om den enskildes frihet!
Ett socialt nödtillstånd, som nära berör dryckenskapen både som
orsak och verkan, är fattigdomen. Genom vidsträckta studieresor i
utlandet satte sig Beckman grundligt in i denna svårlösta fråga och
öppnade vid hemkomsten nya perspektiv för välgörenhetsintresset i vårt
land. Därvid leddes han af tvenne fasta grundtankar. Den ena var
fattigvårdstungans aflösning genom obligatorisk folkförsäkring, en idé,
som haft mycket motstånd att bekämpa på grund af "tvånget", men
hvars nödvändighet och framtidslöften klart och öfvertygande förfäktades
af B., bland annat i ett föredrag inom Nationalekonomiska föreningen
1885. Under sin vistelse i Schweiz året förut fick han svenska
regeringens uppdrag att särskildt i Tyskland och England studera vissa
med arbetareskyddslagstiftningen sammanhängande frågor och insattes
i den första stora arbetareförsäkringskommittén (1884—89). Den andra
grundtanken, som ledde B. i hans kamp mot den frätande fattigdomen,
var en ordnad välgörenhet. På uppdrag af "Lars Hiertas minne“
hade han gjort en resa till England för att studera dess “Charity
organisation societies" och höll sedan vid hemkomsten sina banbrytande
föredrag vintern 1888. Om välgörenheten, yttrade han, gäller icke
alltid hvad Shakespeare säger om himmelens rägn, att det gagnar både
den som ger och den som får. Han betonade, att den sanna
välgörenheten ej får vara blind, ty ett älskande hjärtas klarsynthet inser, att
man måste uppfostra mottagaren, om gåfvan skall blifva af verkligt
värde. Yrkestiggeriet är ett ondt, som blott den välorganiserade
människokärleken kan bekämpa med hopp om framgång. Resultatet blef
att Beckman erhöll i uppdrag att utarbeta de allmänna grunderna till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
