Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna fråga om staden som hyresvärd kan synas en och annan
vara för vidlyftigt behandlad. Men oafsedt det förhållandet att det här
gäller ett stort antal personers välfärd, så är frågan af stor principiell
innebörd. Bör icke kommunen såsom den största hyresvärden, som äger
medel och möjligheter i alla riktningar och efter hvilken andra taga
exempel, vara en mönsterhyresvärd, mot hvilken inga befogade
anmärkningar kunna riktas? Bör ej kommunen söka stödja och
uppmuntra enskilda försök att lindra nöden och förbättra förhållandena?
Och bör ej slutligen kommunen, med kännedom om de outhärdliga
bostadsförhållandena, söka fortast möjligt medverka till anskaffandet af
ett antal nya smålägenheter så att de‘ sämsta kunna utrymmas? Intet
af allt detta synes man vara betänkt på, att döma af den behandling
som bostadsfrågan fått under den sista tiden. Den “utredning", som
vi här kritiserat, synes tvärtom gå ut på att det är “bra som det
är-och att inga särskilda åtgärder behöfva vidtagas. Det är mot denna
uppfattning jag velat protestera, ty omfattas den af de beslutande
myndigheterna är ingen bättring i bostadseländet möjlig på långa tider.
Och detta betyder undergång för många, lidande för ännu flera och en
ständigt fortgående försämring af befolkningens moral och ekonomi.
G. H. von Koch.
Socialpolitik vid 1904 års riksdag.
II.
Herrar J. Rettigs och O. A. Brodins beaktansvärda motioner angående
lagstiftning i fråga om städers och därmed jämförliga samhällens rätt
att upplåta mark till bebyggande mot tomtören föranledde lagutskottet
att hemställa om en skrifvelse till k. m:t i motionernas syfte. Mot
denna hemställan reserverade sig emellertid utskottets ordförande och
tre andra af dess ledamöter.
I Första kammaren intog vid denna frågas behandling herr Leman
en mellanställning mellan utskottets förslag och yrkandet på rent afslag,
i det han föreslog, att städernas ifrågasatta markupplåtelser skulle få
ske icke, såsom utskottet förordat, för alltid, utan på viss längre tid,
exempelvis 50 år. (Nu kunna tomter och jord hörande till sådana ej
upplåtas med nyttjanderätt på längre tid än tio år.) Afslagsyrkandet
motiverades hufvudsakligen därmed, att lagberedningen redan hade frågan
under behandling. Vid voteringen segrade nämnda yrkande med 55
röster mot 44, som afgåfvos för herr Lemans förslag. Andra kammaren
biföll däremot utskottets hemställan utan debatt eller votering. Då
kamrarne således stannat i skiljaktiga beslut, har frågan vid denna
riksdag förfallit.
Herr E. Beckmans motion om lagstiftningsåtgärder i syfte att område,
hvarå lifligare byggnadsverksamhet är att motse, må kunna regleras,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
