Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mera uppdrifna förmåga att anpassa sig till nya maskiner och
arbetsmetoder", ett påstående, som för öfrigt återfinnes hos många af
be-rättame. Direktören för National Cash Register-verket, en
mönsterinrättning i sitt slag, säger, att “amerikanarne aldrig kunna förmå sig att
uträtta något för hand, som det finns möjlighet att göra på maskin I
bomullsspinnerierna och väfnadsindustrien var den ansenligare
arbetsproduktionen att tillskrifva råmaterialets bättre kvalitet; vid bruket af
lika material hade de amerikanska fabrikerna intet försteg. På andra
områden, exempelvis lokomotivbyggnad, utjämnas amerikanarens större
arbetsproduktion genom en förkortad lifslängd och arbetets mindre goda
beskaffenhet. Mr. Cummings, delegerad för ångpannebyggnadsföreningen,
säger: “De amerikanska lokomotiven äro i jämförelse med våra ytterligt
fula och hvad material och utförande beträffar, mindre värda. Ehuru
man ej kan förneka att de uppfylla sitt ändamål, så skulle jag dock
djupt beklaga, om hos oss nyttighetshänsynen skulle undantränga
skönhetens och noggrannhetens fordringar. Min privata åsikt är, att allt
hvad man företager, bör man också samvetsgrannt utföra och fullborda."
Ingen yrkesgren underkastades en skarpare kritik än maskinbyggames.
Här påpekar fackföreningssekreteraren mr. Barnes, att såväl
verktygsmaskinernas större mångfald som den amerikanske industriidkarens
större företagsamhet måste medtagas som viktiga faktorer vid
bedömandet af produktionens storlek. Kvalitativt är arbetet mindre värdt
än det engelska, emedan de i Amerika till bearbetning förefintliga
metallerna, till följd af de spännprof och analyser, som de underkastas,
blifva mjukare, mindre motståndskraftiga och därför mera utsatta för
slitning än de engelska.
En af de framställda hufvudfrågorna lydde: “Använda arbetame
i Amerika ett större antal maskiner än i England?" — Barnes ger
angående maskinarbetarne följande svar: “I detta hänseende är skillnaden
obetydlig mellan Amerika och Storbrittanien. Såväl här som där finnas
vissa själfreglerande maskiner, af hvilka två, tre, ja ännu fler kunna
skötas och äfven skötas af en ensam person". Hvad bomullsspinnerierna
angår, medgifver visserligen mr. Ashton, fabriksarbetarnes sekreterare,
att de amerikanska arbetame sköta flera maskiner än de engelska, men
vid en jämförelse mellan såväl arbetets mängd som dess godhet står
dock engelsmannen ingalunda tillbaka för amerikanaren.
Det är allmänt bekant, hurusom i Amerika arbetsbesparande maskiner
användas i vidsträcktaste omfattning, och hurusom deras fortgående
utbredning gynnas af fackföreningarna och välkomnas af arbetarna, samt
att genom dessas medverkan kraftbesparingsprincipen vida mer utvecklats
än i England. Jag tviflar ej på riktigheten af den förklaring, hvilken
mr. Mosely, som själf är arbetsgifvare, inför kommissionen afgifvit
öfver orsaken till ofvannämnda utvecklingstendens. Han ytttrar
nämligen: “I England är det ett sedan generationer fastslaget bruk att
minska på arbetarens aflöning, så snart denna uppnått en viss höjd.
Den naturliga följden häraf blir, att arbetaren, som märker att han med
större kraftansatser eller noggrannare vård af maskinen (hvilket helt
naturligt fordrar större ansträngning), icka har utsikt att vinna ökad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
