- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1904 /
164

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svårat skapandet af själfständiga jordbruk i vissa landsdelar genom ofvan
angifna begränsning af lånebeloppet. Men i det stora hela har dock
öppnats möjlighet för ett 5-årigt försök på detta område som helt
säkert skall ge vid handen hur utvecklingen bör gå i framtiden. Man
måste dock noga akta sig för att tro att den vidlyftiga egnahemsfrågan
härmed skulle vara löst. Städernas egnahemsfråga är fortfarande olöst
och landsbygdens blott delvis löst. Det återstår att genom lagstiftning
underlätta jordafsöndringar och att tillfredsställande ordna försäljning
eller upplåtelse af statens jord. Dessutom måste med än större kraft
än hittills ansträngningarne riktas på att upplysa och uppfostra
små-brukame och sammansluta dem i kooperativa företag, så att de
härigenom kunna ernå en själfständig social och ekonomisk ställning.

G. H. von Koch.

Sociala lifsverk.

IV. Fridtjuv Berg och den svenska folkskolan.

Folkskolans verkliga uppgift i den allmänna samhällsutvecklingens
tjänst skall alltid förblifva dold för en hvar, som icke vid bedömandet
af hithörande frågor anlägger en social synpunkt. Tyvärr är det ett
sorgligt sakförhållande, att folkskolans betydelse såsom en viktig faktor
i den sociala utvecklingen icke ännu är allmänt insedd och erkänd,
trots det att folkskolan i vårt land räknar en mer än 60-årig tillvaro
och trots det, att den sociala synpunkten var medbestämmande för de
män, som genomdrefvo antagandet af 1842 års folkskolestadga.
Huruvida denna skumögdhet i en af nationens lifsfrågor beror på, att mången,
behärskad af klassfördomar, ej vill erkänna att det existerar något socialt
problem öfverhufvud, eller på själfvisk likgiltighet för allt, som ej på
ett mera direkt och påtagligt sätt berör det enskilda intresset eller på
ännu andra orsaker, må i öfrigt lämnas därhän. Det sagda må gälla
som allmänomdöme och om mäfiniskor i allmänhet.

Att det emellertid hos den kår, som har sin verksamhet knuten
till folkskolan och inom denna funnit sin lifsuppgift, i allmänhet råder
ett bättre förhållande i berörda hänseende, skall en hvar opartisk villigt
medgifva. Folkskollärarekårens föreningsverksamhet bär därom ett
ojäf-aktigt vittnesbörd.

Denna kårs främste märkesman, hvilken, vare sig det gällt att
bekämpa trångsynta och fördomsfulla åskådningar af folkskolan och
hennes uppgift eller att verka för mera positiva mål, städse varit redo
att med sin stora begåfning och sina omfattande insikter göra
betydelsefulla insatser i striden, är utan all gensägelse Fridtjuv Berg.

Betecknande för lians åskådning af folkskolans ställning och
uppgift i det sociala utvecklingsarbetet äro följande ord, som han yttrade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1904/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free