Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under utöfvandet af den dagliga skolgämingen ligger frestelsen
nära till hands att till den grad uppgå i arbetets detaljer, att man
förlorar sig själf. Att falla i denna frestelse har Fridtjuv Berg noga
aktat sig för. Väl har han i högre grad än de flesta fördjupat sig i
sitt arbete som lärare och uppfostrare — därom vittnar bland annat
hans jämförelsevis betydliga och därtill gedigna pedagogiska
författare-skap — men han har dock aldrig röjt den ringaste tendens att bli en
pedantisk skolfux. Därtill äro hans vyer för vida, hans andliga intresseri
för omfattande och hans intelligens för universell. Det är ock därför
han förlägger skolans mål till den allmänna samhällsutvecklingens
område och i skolan ser ett organ för sociala sträfvanden, åsyftande i
närmaste hand att bereda bästa möjliga villkor för den sedliga,
intellektuella och fysiska utvecklingen åt alla landets barn utan andra hänsyn
än dem, som äro att finna i begränsningen af barnets egen
individualitet. Ett villkor för möjligheten att nå därhän är att all landets
ungdom, den må stamma från rika hem eller från fattiga, blir i ’lika hög
grad föremål för intresse och omvårdnad från deras sida, som sitta inne
med samhällsmakten i stat och kommun, hvilket åter i sin ordning
förutsätter en gemensam barndomsskola för alla samhällsklasser. Så har
krafvet att folkskolan skulle blifva den allmänna bottenskolan uppstått.
I sin mångåriga kamp för denna viktiga skolorganisatoriska frågas
lösning har Fridtjuv Berg ledts lika mycket af psykologiskt-pedagogiska
grundsatser som af sitt intresse för en lycklig social utveckling, och
han har genom sina grundliga insikter och sin stora förtrogenhet med
skolväsendet varit synnerligen väl rustad att gå i spetsen för
reformvännerna samt med erkänd talang och skicklighet fört vapnen i striden.
De sakliga skäl han anfört för reformen stå ock fortfarande ovederlagda.
Väl har den mening han förfäktat icke ännu blifvit den bestämmande
för skolorganisationen i vårt land, men bottenskoletanken har dock
vunnit allt flere anhängare både bland den stora allmänheten och inom
fackkretsar. Att förtjänsten häraf väsentligen måste tillskrifvas Berg
kan man våga påstå utan att därför i ringaste mån öfverskatta hans
betydelse.
På det socialpedagogiska området ha i mån af den allt mer
framskridande samhällsutvecklingen uppstått och uppstå allt fortfarande nya
betydelsefulla spörsmål och problem, som påkalla utredning och lösning,
och Berg har gent emot dem aldrig kunnat åtnöja sig med rollen af
den blott och bart passive och likgiltige åskådaren. Och hvarhelst
han haft tillfälle att gripa in i händelserna, har han städse gjort
värdefulla insatser i utvecklingsarbetet i framstegsvänlig riktning. Hans inlägg
i diskussionen präglas alltid af en hög grad af tankeskärpa, och hans
klara, lugna och öfvertygande anföranden, i hvilka då och då en
träffande bild verkar blixtlikt lysande och tändande, pläga både
meningsfränder och motståndare med uppmärksamhet lyssna till.
Om Bergs verksamhet på det socialpedagogiska och äfven
socialpolitiska området vittna bland annat åtskilliga af honom utgifna skrifter,
nämligen förutom hans större broschyr om “Folkskolan som bottenskola
utgifven redan år 1883, “Läroverkskommittén och teckningsundervis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
