Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förut under några år varit anställd som biträdande lärare. Till ordinarie lärare
och föreståndare vid samma skola utnämndes han den 28 januari 1878. Vid
vårterminens slut 1881 lämnade han denna befattning och erhöll transport till
Stockholms folkskolor, där han blef ordinarie lärare den 19 december samma år.
Ar 1873 företog Berg en resa till Danmark för att studera de grundtvigska
folkhögskolorna och friskoloma, och uppehöll sig därvid en längre tid på Askov.
Senare har han i pedagogiskt syfte besökt Norge, Danmark, Tyskland, Schweiz
och Nederländerna.
I centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening invaldes han
år 1885, blef 1887 dess vice ordförande samt fungerade åren 1888—97 som
föreningens sekreterare och redaktör för dess årsskrift. Till ledamot af riksdagens
andra kammare invaldes han hösten 1890. I denna egenskap erhöll han
regeringens uppdrag att såsom sakkunnig vara ledamot af den s. k.
tvångsuppfost-ringskommittén, i hvars arbeten han tog en synnerligen verksam del. Flere af
honom väckta motioner ha af riksdagen bifallits Under innevarande års riksdag
har han varit hedrad med uppdraget att vara ledamot och ordförande i andra
kammarens utskott för undervisningsfrågor.
* *
Under sin mångåriga samhällsnyttiga verksamhet har Fridtjuv Berg
i sanning icke sparat sig själf och sina krafter. Mången skulle under
samma arbetsbörda för längesedan ha dukat under. Hos honom tyckas
krafterna ha vuxit i jämbredd med arbetets myckenhet och vikt. Stående
i mannaålderns fulla kraft, torde det vara honom beskärdt att ännu
under en lång framtid få med sin rika begåfning gagna icke blott
inom den verksamhet, åt hvilken han i främsta rummet vigt sitt lif och
sina krafter, utan ock åt det område, där vår tid måhända i högre grad
än någon föregående har behof af alla goda krafter, som stå till buds
— den sociala utvecklingens.
J. G. Söderberg.
En social roman.
»I dagbräckningen» af JH. Ekelund.
Intet ger väl ett kraftigare vittnesbörd om i huru hög grad de
sociala frågorna upptaga tankarna, än att så många skönlitterära
författare ägnat dessa förhållanden sin uppmärksamhet och för dem sökt
väcka förståelse och intresse. Den svenska litteraturen har dock ej
sysslat mycket därmed, ehuru en del af våra författare — eller kanske
rättare författarinnor — sökt motiv på det sociala området.
Det erotiska problemet, som ju i sin djupare mening är eminent
samhälleligt, har i hög grad tagit uppmärksamheten i anspråk och
blifvit belyst från de mest skilda håll i de mest olika belysningar. För
öfrigt har kampen i litteraturen gällt den religiöst-moraliska och den
ästetiska frigörelsen.
Den norska vitterheten har däremot länge stått i kontakt med de
sociala frågorna, jag behöfver blott omnämna Björnson, Kielland och
Sivle. Att så äfven varit förhållandet i Spencers och Mills hemland
Social Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
