Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högsta domstolen gjort sig till tolk, fullständigt saknade fog, vågade
utskottet visserligen ej påstå. Men utskottet sökte efter bästa förmåga
bagatellisera desamma. “Praktiskt sedt“, fann utskottet, att dessa
anmärkningar “ej borde tillmätas allt för stor betydelse“. Hvad åter
beträffade påståendet att syftet med ifrågavarande lagbestämmelser skulle
vara att förhindra och förkväfva arbetareklassens sträfvan att genom
sammanslutning verka för sina intressen och att de därför framstode
som en klasslagstiftning, så fann utskottet detta påstående alldeles
obefogadt. Ifrågavarande lag verkade tvärtom i arbetareklassens eget
välförstådda intresse därigenom att den förhindrade uttryck af
missriktad solidaritetskänsla. Och straffhotet vore icke riktadt mot någon
viss klass utan mot en hvar, som gjorde sig skyldig till förbrytelsen i
fråga. Mot utskottets betänkande reserverade sig herrar Zetterstrand,
A. Olsson, Lindhagen, Staaff och Segerdahl.
•Utskottets hemställan om afslag å motionen bifölls af
Första,kammaren utan diskussion eller votering. Våra senatorer skrattade åt detta
naiva försök att rubba en hörnsten i vår samhällsbyggnad.
I Andra kammaren framhöllos och försvarades under en längre
diskussion de olika ståndpunkterna i frågan. Vid voteringen segrade
utskottets hemställan med 116 röster mot 102, som afgåfvos för afslag.
Herr L. G. Broomés m. fl:s motionen om lagstiftning i syfte att
trygga föreningsrätten afstyrktes af lagutskottet. Utskottet ansåg
nämligen, att en lagstiftning som förklarade aftal om afstående från rätten
att tillhöra vissa föreningar eller som stämplade den som påkallat ett
sådant aftal såsom lagbrytare, skulle vara ett obehörigt ingrepp i de
enskildes aftalsfrihet. Lika väl som det borde stå hvarje arbetare fritt
att bestämma, hos hvem han ville arbeta, lika väl borde det tillkomma
hvarje arbetsgifvare att själf få afgöra, hvem han ville antaga i sitt
arbete och hvilka kvalifikationer en arbetare därför skulle äga.
Mot utskottets motivering reserverade sig herrar Zetterstrand och
Staaff, hvilka emellertid på grund af de praktiska svårigheter, som för
närvarande stode i vägen för en lagstiftning till skydd för
föreningsrätten, instämde i utskottets hemställan. Herr Lindhagen reserverade
sig åter mot både motiveringen och klämmen och föreslog, att
Riksdagen skulle begära civillagsbestämmelser i syfte att laga verkan måtte
frånkännas sådana aftal, hvarigenom någondera kontrahenten och särskildt
arbetare och arbetsgifvare frånhändts rätt att bilda, ingå i eller
tillhöra förening med ändamål att på lagligt sätt främja medlemmarnes
intressen.
Utskottets hemställan bifölls af bägge kamrarne, af Andra
kammaren med 114 röster mot 70, som afgåfvos för herr Lindhagens
reservation.
Herr Rääfs vidtsväfvande motion om ordnande af formerna för
förhandling mellan arbetsgifvare och arbetare blef i enlighet med
lagutskottets hemställan afslagen af bägge kamrarne, sedan herr R. i Andra
kammaren bestått densamma ett längre griftetal.
Herr Jakobssons i Karlshult förslag om allsidig utredning af
emigrationsfrågan blef, såsom förut i denna tidskrift är påvisadt, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
