Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väsentliga afseenden korrigeradt och förbättradt genom herr E. Beckmans
motion angående samma ämne. Riksdagens bägge kamrar hafva nu
begagnat sig af det sålunda gifna uppslaget samt beslutit att i
skrif-velse till Kungl. Maj:t anhålla, att det måtte tagas i öfvervägande, i hvad
mån emigrantstatistiken må kunna och böra utvecklas i socialstatistisk
riktning samt i hvad mån undersökningar och studier af amerikanska
förhållanden, särskildt ur synpunkten att främja det inhemska
närings-lifvet, må kunna verkställas i större omfattning än för närvarande.
Däremot hafva bägge kamrame afslagit det af herr M. F. Nyström
framburna förslaget om bemyndigande för postsparbanken att utlåna en
viss del af sina tillgångar till bostadsföreningar och bostadsaktiebolag,
som hafva till uteslutande uppgift att befordra den allmännyttiga
byggnadsverksamheten bland städernas arbetare och mindre bemedlade
befolkning. Afslagsskälet var, att det ansågs mindre välbetänkt att vidtaga
åtgärder för befrämjande af egnahemsrörelsen inom städerna medels
låneunderstöd, förr än Riksdagen fått uttala sig i anledning af
propositionen om statslån för beredande af tillfälle för arbetare å landsbygden
att förvärfva egna hem.
Andra kammaren ställde sig sympatiskt till herrar Matssons,
Berggrens och Sandins motion om utredning angående utjämning mellan
rikets kommuner af den nu ganska ojämnt tryckande fattigvdrdstungan.
Det tillfälliga utskott, som behandlade motionen, påvisade den olikhet,
som för närvarande råder mellan utskyldernas belopp å de särskilda
kommunerna i allmänhet och kostnaderna för fattigvården i synnerhet
samt framhöll, att staten möjligen skulle kunna afhjälpa detta
missförhållande genom att träda emellan och aflyfta en del af kommunernas
tunga i detta afseende, antingen så, att staten öfvertoge alla i
kommunernas fattigvårdskostnader ingående utgifter för sinnessjuka och på annat
sätt abnorma fattiga eller ock så, att staten deltoge med en viss kvotdel
i de kommuners fattigvårdskostnader, som öfverskrede ett visst
normalbelopp per fyrk. Då emellertid ytterligare utredning i frågan syntes
erforderlig, föreslog utskottet skrifvelse till Kungl. Maj:t med begäran
därom. Detta förslag antogs af Andra kammaren, men afslogs af Första
kammaren, som icke ville vara med om att i strid mot hittills gällande
grundsatser ens ifrågasatta öfverflyttning af någon del af kommunernas
fattigvårdstunga på staten.
En del af årets nykterhetsmotioner hafva rönt en oväntad framgång.
Sålunda hafva bägge kamrame bifallit herr Wieselgrens motion om
sänkning af brännvinets lagliga minimistyrka från 40 till 35 procent,
hvaremot samma motionärs framställning om fastställande af en
maximigräns af 40 procent för det salugilla brännvinets alkoholstyrka icke
vunnit Riksdagens bifall. Såsom skäl för afslaget anfördes, att en i
författningen fastslagen maximigräns om 40 procent skulle omöjliggöra
försäljningen af vissa slag af brännvin, såsom pommeransbrännvin och
kumminbrännvin äfvensom whisky, hvilka samtliga innehålla öfver 40
procent alkohol. Och dessutom skulle bestämmandet af den föreslagna
maximigränsen afsevärdt öka förbrukningen af de billiga, alkoholstarkare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
