Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-Öfoerens-kommelsen-]{+Öfoerens-
kommelsen+} i
mekaniska [-verkstadsindustrien.-]
{+verkstads-
industrien.+}
framtidstanken — folkskolan som
bottenskola — skjutes undan i fjärran.
Obestämd till sina verkningar är
också läroverkens skiljande från kyrkan,
ehuru denna åtgärd helt säkert är den
viktigaste delen af ■» reformen 3. — I
det stora hela är dock denna af
oändliga utredningar och skrifverier
föregångna läroverksreform af förvånande
liten omfattning, alldeles oafsedt det
förhållandet, att så få af landets
inne-byggare få glädje däraf — af samtliga
skolbarn i åldern 7—14 år gingo år
1902 blott 1,7 % i allmänna läroverk,
2,3 % i enskilda skolor, medan 94 %
undervisades i folkskolorna.
I denna årgångs första
häfte lämnades en
redogörelse för det förslag
till öfverenskommelse
inom den mekaniska
verkstadsindustrien, som
en därtill tillsatt kommitté utarbetat.
Detta förslag öfverlämnades i dec.
föregående år till granskning af
Verkstadsföreningen och resp. fackförbund, som
framställde åtskilliga yrkanden om
till-lägg och uteslutningar, hvarför
kommittén ånyo behandlat frågan och
framlagt ett slutligt förslag. Detta skiljer
sig hufvudsakligen i två punkter från
föregående förslag. Den ena
förändringen är att ett tillägg gjorts därom,
att föreningsrätten skall lämnas
oförkränkt. Med detta uttalande ha
verkstadsföreningens representanter förklarat
sig ha den uppfattningen, “att dels
ingen arbetsgifvare må förvägra någon
af sina arbetare att tillhöra den
organisation, arbetaren önskar, eller af sådan
anledning vägra en arbetssökande
anställning och dels arbetarna å sin sida
icke må vare sig förmena en
arbetsgifvare att i sin tjänst antaga äfven
oorganiserade arbetare eller arbetare,
tillhörande annan organisation än de af
denna öfverenskommelse berörda, eller
vägra arbeta tillsammans med sådana
arbetare*.
Den andra förändringen gällde
minimilönens belopp samt lärlingars
utbildning, hvarom ej nu närmare
bestämts, utan skulle beslut härom fattas
efter underhandling mellan de båda
parterna.
Det slutliga förslaget godkändes af
järn- och metallarbetarnas och
gju-tarnas fackförbund, men stötte på
ett oväntadt hinder från
verkstadsföreningens sida. Orsaken härtill synes
ha varit ett tidningsuttalande af en af
arbetarnas representanter, hvari denne
uttalat, att fackförbundens
representanter ej velat gå med på ofvan af
Verkstadsföreningen gifna formulering af
föreningsrätten, emedan densamma kunde
innebära ett visst tvång för arbetarna
att arbeta tillsammans med
strejkbrytare eller medlemmar i
strejkbrytare-organisation.
Detta uttalande synes af
arbetsgif-vama ha tolkats såsom en reservation
mot den i öfverenskommelsen enhälligt
tillstyrkta bestämmelsen “att
föreningsrätten skall lämnas oförkränkt", hvarför
fordras godkännande från arbetarnas
sida af den ofvan angifna formuleringen.
Mot detta opponera sig arbetarna, som
anse, att härmed från deras sida skulle
hafva godkänts ett eventuellt arbete
tillsammans med strejkbrytare.
Det må hoppas att det skall lyckas
sammanjämka de olika ståndpunkterna.
Ty skulle hela det omfattande arbetet
att erhålla “en social rättsförfattning"
löpa ut i sanden, vore detta förvisso
mer än beklagansvärdt.
c . Under de sista måna-
krlvet derna *iar en str‘d utkäm-
* pats mellan de sydsvenska
sockerbruken och dessas
betleveran-törer, hvilken icke saknar socialpolitiskt
intresse. Under många år har rådt
missnöje med sockerbrukens
hänsynslösa sätt att utan betodlarnas hörande
bestämma betpriset, men först på sista
tiden ha målmedvetna
betodlareorganisationer kunnat komma till stånd.
Dessa fordrade en väsentlig höjning af
betpriset, hvilket från sockerfabrikernas
sida besvarades därmed, att nämnda
organisationer ej erkändes som
underhandlande parter. Efter oändligt bråk
kom dock en underhandling till stånd,
hvarvid öfverenskoms om ett helt nytt
beräkningssystem, efter betornas
socker-halt i stället för det nuvarande
viktsystemet. Då emellertid detta nya
system för innevarande år ej kunde
hinna komma till användning, fordrade
fabrikerna att betodlingen för detta år
skulle fortgå med samma pris för
betorna som föregående år. Ett sådant
medgifvande från betodlareföreningarna
skulle naturligtvis ge dödsstöten åt
sammanslutningsidén. Också visade det
sig, att nästan samtliga föreningar voro
beslutna att genom betodlingsstrejk
framtvinga sina fordringar. Det såg en
tid ut som om sockerindustrien skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
