Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reduceras med c:a 60 % af sin
omfattning. Hvad detta ekonomiskt skulle
betyda för de stora fabrikerna och deras
arbetare och hvilka olägenheter den
hastiga omkastningen i jordens
växelbruk skulle medföra, behöfver knappt
betonas. Lyckligtvis togo fabrikerna
förnuftet tillfånga och erbjödo en
tillökning i betpriset för i år af 10 %,
hvilket antogs af betodlareföreningama.
För tillfället är sålunda striden utkämpad.
Det intressanta i denna strid är
emellertid, att de skånska landtmännen med
landtmannapartiets förre ledare Ivar
Månsson i spetsen, upptagit
industriarbetarnas kampmedel —
organisation, strejker o. s. v. för att vinna
bättre ekonomiska villkor. Det klagas
ju ofta från landtmannahåll öfver
arbetarnas organisationssträfvanden, deras
benägenhet för strejker o. s. v. Men
det är en ödets ironi, att äfven
landtmännen nödgats taga upp precis samma
stridssätt. När allt kommer omkring så
torde de olika samhällslagren ej skilja
sig så mycket från hvarandra när det
gäller sättet att befrämja det
ekonomiska framåtskridandet. Helt säkert
skulle det vara nyttigt om denna
lärdom kunde bibringas landtmännen af
det nu tillfälligt afslutade sockerkriget.
Fackföre- Genom den s. k. Taff-’
vale-konflikten 1901, för
»r hvilken utförligt redo-
* "***“““• gjorts i tidskriften (Is. 303),
hotades den engelska
fackföreningsrätten betänkligt, hvarför de
organiserade arbetarna sökte på olika sätt
komma ur den svåra belägenheten. De
bildade ett eget politiskt parti, som i
parlamentet skulle befrämja arbetarnas
intressen, och på våren 1903 framlades
ett förslag att upphäfva
fackföreningarnas ansvarighet för enskilda
medlemmars handlingar och trygga
strejk-posteringsrätten. Detta förslag
förkastades emellertid af parlamentet För
några månader sedan framlades
emellertid ett nytt förslag, som nu i andra
läsningen antagits af parlamentet.
Enligt detta förslag skulle det tillåtas
personer, som handla i fackföreningens
namn, att uppehålla sig vid
arbetsplatsen för att mottaga eller lämna
meddelanden eller för att på fredligt
sätt öfvertala en person att arbeta eller
ej arbeta, ifall det skedde utan våld.
Vidare skulle en förening äga rätt att
utföra handlingar, som inleda eller
främja en facklig konflikt, ifall en dylik
handling, utförd af en enskild person,
ej är åtalbar. Och slutligen skulle en
fackorganisation ej kunna stämmas för
ersättning för skador, som förorsakats
af organisationens medlemmar, såvida
ej kan bevisas, att medlemmarna
handlat på grund af organisationens stadgar
eller efter dess anda och mening. —
Förslaget går nu till tredje läsningen
i underhuset och därefter till öfverhuset.
Ett skånskt sockerbruk,
som var i behof af ar-
betskraft under
betod-arbetskraft. ,ingen in)örskref under
förliden månad ett 100-tal galiziska
arbeterskor. Denna åtgärd väckte stort
uppseende. Från arbetsgifvarehåll
motiverades den därmed, att den behöfliga
arbetskraften ej kunde anskaffas inom
landet, från arbetarnas sida uppfattades
importen såsom ett försök att hämma
arbetarrörelsen och nedsätta
löneanspråken. Arbetarnas förbittring tog sig
uttryck i en interpellation, som
framställdes af hr Thorsson i Andra
kammaren och hvari anhölls om besked
rörande regeringens ställning till
frågan. Kammaren tillät dock ej
inter-pellationens framställande, måhända med
anledning af en däri förekommande
anmärkning mot landshöfdingens i länet
förmenta ståndpunkt i importfrågan;
men få dagar därefter tillät kammaren
prof. Hjärne att framställa en i
allmänna ordalag hållen förfrågan till
civilministern om hvilka medel som
regeringen förfogar öfver i och för
kontroll vid utländskt arbetsfolks
inflyttning samt om ytterligare offentliga
åtgärder anses behöfliga i samma syfte.
Interpellationen föregicks af en längre
intressant motivering, hvari bl. a.
påpekades att flera länder, t. ex. Preussen,
Amerikas förenta stater och flera af de
brittiska kolonierna antagit
inflyttnings-lagar som bestämma om främmande
invandrares mottagande eller afvisning,
och f. n. är man i England påtänkt att
införa skärpta bestämmelser för
invandring, hvilka högst väsentligt
inskränka möjligheten för obemedlade
personer att inflytta till England.
Man afvaktar med intresse det svar
regeringen skall lämna i den
omfattande och viktiga frågan.
Arbetar- Vid Göteborgs arbetar-
instituts afslutning höll
Prof- O. E. Lindberg etf
ebUfnr “ föredrag, hvari han,
en-skolar. ,jgt Gs H T yttrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
