Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det monopol, som de förstkomna arbetame på industriens fält
innehade, är slut. Och det kan ej återtagas, hvilka spasmodiska försök
än må göras att återgå till förhållanden, numera endast tillhörande
historien; nya vägar, nya möjligheter måste sökas — det förflutna är
dödt, och kan ej mer återväckas.
Krapotkins bevismaterial är öfverväldigande rikt. Med siffror,
hämtade från de respektive ländernas offentliga rapporter och
ekonomiska statistik, nationalekonomiska publikationer och konsular-rapporter,
söker han bevisa sanningen af sitt påstående att nationerna i tur och
ordning inträda i det industriella utvecklingsskedet. I stället för att
förneka eller söka hindra detta faktum, borde storindustriens båda
pioni-ärer, England och Frankrike, taga ett nytt initiativ — ge ett nytt
uppslag — genom att förena odlandet af jorden med det industriella arbetet
till fördel, ej som nu — för de få, men för de många — för hela
nationen.
•S
Efter att sålunda ha skildrat industriens segertåg öfver världen
öfvergår Krapotkin till de ekonomiska följderna häraf för de länder,
som hufvudsakligen arbeta för export. Då land efter land, som fordom
utgjorde lönande marknader, nu själfva tillgodose sina industriella behof
— ja, uppträda som konkurrenter, är det ju klart, att de egentliga
industristaterna bli utsatta för ödesdigra ekonomiska kriser. Hvarje sådan
kris skapar “dåliga tider“, d. v. s. lönerna måste sänkas, arbetstillgången
minskas och köpkraften inom landet blir följaktligen ringa.
Ett land, säger Krapotkin, som hufvudsakligen arbetar för export,
befinner sig ungefär i samma läge som Schweiz, hvilket till stor del
är beroende af de främlingar, som gästa dess sjöar och glacierer. En
god “säsong" betyder ett plus af en å två millioner pund sterling, en
dålig “säsong“ detsamma som en dålig skörd i ett jordbrukande land
— nämligen allmän dyrtid. Så är ock förhållandet i ett land, som
producerar för export. Om säsongen är dålig och möjligheten till
lönande export ringa så lider landet, som hufvudsakligen skulle lefva
af denna affär. Liten förtjänst för hotellägarna i alperna betyder dåliga
tider för en stor del af Schweiz, och liten förtjänst för Lancashires och
Skottlands fabrikanter betyder dåliga tider för Storbrittannien. I båda
fallen är orsaken densamma.
På många tiotal år ha hveteprisen och prisen på industriartiklar i
England ej varit så låga, som nu för några år se’n, och dock har landet
lidit under en ekonomisk kris. Det påstås naturligtvis att orsaken var
öfverproduktion.
“Men öfverproduktion är här ett fullkomligt meningslöst ord om
det ej skall antagas betyda, att de som äro i behof af alla slags
produkter sakna pängar att köpa dem, tack vare sina låga löner. Ingen
vågar påstå, att det finns för mycket möbler i de bräckliga kojorna,
för många sängar och sängkläder i arbetarhemmen, för många lampor
i hyddorna och för mycket kläder på skuldrorna, — ej blott på deras,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
