Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
färden. Så tillbragte kongressdeltagarna de sista timmarna tillsammans
på ångbåten Frey, de äldre under tal, sång och samspråk, ungdomen
under skämt och lek.
Stina örtenblad.’
Sociala rörelser i Wien.
Rescbref till Social Tidskrift af Karin Fjällbäck.
Wien den 17 maj.
Då man här i Wien försöker sätta sig in i de sociala
förhållandena för att rätt kunna bedöma hvad de sociala rörelserna, de sociala
sammanslutningarna uträttat, blir man egentligen först och främst
förvånad. Förvånad öfver att så mycket uppnåtts, så mycket redan
uträttats, trots den för allt socialt framstegsarbete ytterst olämpliga
jordmån som Wien utgör. Det klagas ofta hemma i Sverige öfver att det
t. ex. icke gifves tillräckliga statsanslag till folkbildningsföretag, att
staten icke gör hvad den borde göra för att främja de olika sociala
rörelserna o. s. v. Hvad skulle man då säga om därtill kom att de
sociala framstegsförsöken genom alla tänkbara medel försvårades eller
omöjliggjordes såsom sker i Österrike, bl. a. genom riksdagens
sammansättning och arbetssätt? Alla Österrike-Ungarns många olika
nationer äro där representerade och tiden upptages till största delen af
stridigheter dessa nationer emellan. Hvarje nation vill för sin del uppnå
så stora fördelar som möjligt och när detta icke lyckas, strejka
riksdagsmännen helt enkelt. Får t. ex. icke tschecherna genast, när de
så önska, ett nytt universitet, så uteblifva alla de tschechiska
representanterna från riksdagen och göra därigenom denna till
“icke-besluts-mässig“. Ingenting kan alltså beslutas, förrän åtminstone några af
dessa behaga åter infinna sig. Hela rikets gemensamma bästa
bekymrar sig alls ingen om. Något främjande af det sociala arbetet från det
hållet kan man således icke vänta. Hvad själfva Wien beträffar, så
står borgmästaren i spetsen för det starka, klerikala partiet och denna
borgmästare är i besittning af en högt uppdrifven färdighet i att kunna
förbjuda allt, som på något sätt skulle kunna försvaga de klerikales
makt. Trots allt detta, trots allt motstånd, alla förbud och andra
svårigheter har man här i fråga om de sociala rörelserna redan uppnått
goda resultat.
Arbetarrörelsen.
Hvad nu först och främst arbetarerörelsen beträffar, så är den
tämligen ung. Ursprungligen fanns det två olika riktningar: en
anarkistisk och en socialistisk. Den senare hade redan börjat taga
öfver-handen, då den år 1884 genom en hel del utfärdade stränga
polisförordningar, egentligen tillkomna på grund af anarkisternas verksamhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
