Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
holen, grundad på måttlighetsprincipen, finns det icke i Österrike.
Ordföranden för den s. k. “Verein gegen den Missbrauch
Alkoholge-tränke", är själf absolutist och försvarar alltid den åsikten, att det
uteslutande är möjligt för absolutisterna att med hopp om framgång
upptaga kampen mot alkoholen. Ett mäktigt stöd för rörelsen bland
de organiserade arbetarne är d:r Wiktor Adlers ställning till
densamma. Han är själf absolutist, håller ofta föredrag i
nykterhetsföreningarna och framhåller ständigt, af hvilken stor betydelse
nykterhetsrörelsen är för arbetarne. På den sista socialistiska
partikongressen i Österrike höll d:r Fröhlich ett föredrag öfver “Arbeiterklasse
und Alkoholfrage-. Efter föredraget fattades en resolution, i hvilken
kongressen uppmanade hela partiet att på allt sätt söka bidraga till
alkoholens bekämpande. Af hvilken stor betydelse det är att
socialdemokraterna gjort nykterhetsrörelsen till sin sak, kan hvar och en
förstå. Båda rörelserna ha ju till mål förbättrandet af de sociala
förhållandena och resultatet blir naturligtvis bra mycket större, om de
arbeta tillsammans än om de, som på många håll, stå helt och hållet
oförstående inför hvarandra. (Forts.)
Socialt intresse och social plikt.
(Ur Rektor Natanael Beskows föredrag — tryckt i “Läsning för hemmet*
— vid öppnandet af föreläsningsserien i sociala ämnen vintern 1903—1904 för
kvinnlig skolungdom i Stockholm).
Det finnes hufvudsakligen tre medel, hvarigenom vi kunna verka
på samhället till det bättre: den lagliga medborgarrätten, den allmänna
opinionen och det direkta sociala arbetet.
Medborgarrätten är icke blott rätt utan också plikt. Den, som
har medborgarrätt och fått upplysning nog att kunna använda den, får
ej hålla sig borta från utöfvandet däraf; och frågan blir här icke en
rätts- eller maktfråga, utan en fråga om hur jag genom utöfvandet af
min medborgarrätt bäst skall kunna gagna. Lika mycket och kanske
mer än genom vår politiska insats verka vi med vårt bidrag till den
allmänna opinionen. Hvilken makt öfver de lefvande utöfvar icke den
allmänna meningen! Det är den, som bryter eller reser motstånd mot
reformerna. Det är fåfängt att ställa upp hinder för den allmänna
meningen, fåfängt att vinna något utan densamma. Till denna makt
lämna vi alla vårt bidrag, af den äro vi alla en del, och vi ha därför
ansvar för vårt sätt att tänka, att tala eller tiga. Vi ha ansvar först
för vår egen opinion, som bildar en del af det hela; och sedan för
det inflytande, vi ej kunna undgå att utöfva på andras uppfattning:
genom att befästa den i sann eller falsk riktning eller genom att rubba
någon sten i den samhällsuppfattning de byggt upp åt sig. Den
allmänna opinionen i sociala frågor är till stor del sammansatt af
okunnighet och egoism. Man ser på sina egna intressen, och man blundar
— mer eller mindre afsiktligt — för de rättskraf, som strida mot dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
