Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intressen. Okunnigheten och egoismen räcka hvarandra handen till
gemensamt motstånd mot de makter, som arbeta på att frambringa ett
rättvisare samhälle. Må vi då se till, att vi kunna i första hand hos
oss själfva besegra dessa båda förbundna makter, och må vi sedan ej
låta fegheten afhålla oss från att angripa dem hos andra!
Det tredje medel, med hvilket vi kunna verka, är det direkta
sociala arbetet, hvilket på vårt föreläsningsprogram beröres under
rubrikerna folkbildningsarbetet och settlementsidén. Det är inte hvar och
en förunnadt att mera omfattande ta del häri, det tillkommer, skulle
jag vilja säga, blott några få utvalda. Men om det också är visst,
att inte hvar och en är kallad härtill, är det dock lika visst, att mången,
som kunnat bli en af dessa utvalda, har hållit sig borta af lättja,
feghet, fruktan för andras omdöme eller för den uppoffring, som kunde
följa ett sådant värf. Mitt hopp är, att dessa timmar må tända den
gnista, som skall göra en eller annan bland er till en sådan utvald.
Men det är ej endast de utvalda vi vilja träffa. Vi vilja hos alla och
en hvar väcka det lefvande intresset för det direkt sociala arbetet. De
utvalda, som jag kallar dem, behöfva bistånd af oss andra, som
måhända fått vår lifsuppgift på annat håll; utan ett sådant bistånd blir
deras arbete tungt och kunna de ej mycket uträtta.
SOCIALT NYTT FRÅN UTLANDET.
Religionen och den socialistiska agitationen.
Om denna f. n. inom arbetarkretsar så aktuella fråga har den framstående
belgiske socialdemokraten Emile Vandervelde i ‘Le Mouvement Socialiste*
skrifvit en utmärkt artikel, där det bl. a. står följande: „Då religionen berör
himmelska ting och icke befattar sig med jordiska angelägenheter, böra vi i
arbetarnas intresse betrakta den som en privatsak, eller — hvad jag tror är
bättre — en sak, som angår människans samvete. Allt hvad vi skola fråga
dem om, som vilja sluta sig till oss, är, om de godkänna vårt program. Vi
skola ej fråga någon, om han tror på Gud, själens odödlighet, den obesmittade
afvelsen o. s. v. vare sig människan är katolik eller fritänkare, skall hon kunna
vara i lika hög grad säker på att få sin tro respekterad. För närvarande tillhöra
flera fritänkanöreningar det belgiska arbetarpartiet. Om nu i morgon en
förening af katolska arbetare godkände vårt program, måste vi upptaga dem i
partiet, fastän de äro religiösa, annars skulle vi skada arbetarklassens sak med
att göra intrång på samvetsfriheten. Naturligtvis medför denna respekt för de
troendes öfvertygelse, att de icke troendes frihet ej heller skall kränkas. Vi
erkänna, att den religiösa frågan är en privatsak, men vi göra det med alla
denna grundsats konsekvenser. Är religionen en privatsak, en samvetssak, så
följer däraf, att det borgerliga samhället endast bör blanda sig i religiösa saker
för att skaffa lika frihet för alla, inga privilegier för någon, och detta medför
som nödvändighet en fullständig skilsmässa mellan stat och kyrka.8
Den danska Henry George-föreningen räknar nu 500 medlemmar bland
skilda samhällslager öfver hela landet. Föreningen stiftades den 2 mars 1902
och under de 2 gångna åren har den anordnat 80 föredrag, utgifvit 25
flygskrifter i tillsammans 45,000 ex. samt skrifvit 150 artiklar om jordvärdeskatten i
ledande danska tidningar. Föreningens uppgift är enligt § 1 i stadgarne att
■> verka för en fredlig lösning af den sociala frågan medelst folkets frigörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
