Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utkommit en redogörelse för den andra stora undersökningen som mr
Mosely anordnat. Den företogs under oktober—december 1903 och
afsåg att redogöra för det amerikanska undervisningssystemet och
jämföra detsamma med Englands. I undersökningsresan deltogo 26
representanter för universitet, skolråd, allmänna läroverk, tekniska skolor
o. s. v. Deltagame reste först “i flock“ till New-York och Washington,
hvarest de mottogos af presidenten Roosevelt och därefter till Baltimore,
Philadelfia, New Haven, Boston och Chicago, hvarifrån deltagame spredo
sig till skilda delar af staterna för att studera olika grenar af
undervisningen. Å de flesta platser mottogos de af delegerade från
undervisningsanstalterna, som täflade om att lämna de bästa upplysningar
och erbjuda den största gästfrihet. Tack vare detta tillmötesgående
från amerikansk sida kunde resenärerna på den knappa tiden af
omkring 7 veckor erhålla en ganska grundlig kännedom om det amerikanska
undervisningsväsendet. Resultatet föreligger nu i den 400 sidor starka
redogörelsen, hvarest samtliga delegerade meddela sina intryck och
erfarenheter. Denna redogörelse skall blifva en riktig guldgrufva för
dem som intressera sig för en förbättring af undervisningsväsendet.
Det kan naturligtvis ej bli tal om att här lämna någon resumé af
detta intressanta arbete, men vi skola söka påpeka några af
undersökningens hufvudsynpunkter.
Som en röd tråd genom alla rapporterna lyser vittnesbördet om
amerikanarnes mycket höga tanke om undervisningens nytta. Landet
kan ej gå framåt, folket ej höjas, om ej de breda lagren erhålla en
god undervisning, därom synas alla amerikanare vara eniga. Visserligen
är det, såsom presidenten Roosevelt uttryckte det, ej möjligt att skapa
en nation genom ett godt undervisningsväsen, men säkert är, att
nationen går under utan detsamma. Det är denna tro på
folkundervisningens nytta som föranledt de förmögna att anslå oerhörda summor
till olika undervisningsanstalter, hvarigenom dessa kunnat göras
förstklassiga. Det är också denna tro som skapar lärarens entusiasm för
sitt kall och elevernas intresse och energi för tillägnande af kunskaper.
En annan synpunkt, som med kraft trängt sig på de delegerade,
är den demokratiska läggningen af skolväsendet. Gång efter annan
betonas i rapporterna den stora sociala betydelsen af att i Amerika alla
samhällsklasser föras tillsammans i en gemensam bottenskola. Ända
till 18-årsåldern är skolundervisningen fullständigt kostnadsfri för alla,
därmed inbegripet skolmaterialen. Ehuru hvarje stat har sitt särskilda
undervisningsväsen, kan dock sägas, att de olika skolformerna nästan
öfverallt äro följande: Kindergarten för barn mellan 4 och 6 år,
folkskola, delad i 2 afdelningar för barn i åldern 6—14 år,
fort-sättningsskolor för åldern 14—18 år samt därefter universitet. Privata
skolor finnas ock, liksom skolor upprättade af religiösa samfund, de
senare tillkomna emedan ingen religionsundervisning förekommer i de
offentliga skolorna. Men dessa enskilda skolor synas ej spela någon
större roll och vinna ej i betydelse. Om de allmänna skolorna skrifver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
