Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en delegerad följande, som vittnar om frånvaron i skolorna af någon
klasskillnad:
“De afgiftsfria skolorna användas i mycket stor utsträckning af
alla samhällsklasser. Den förmögne mannens son sitter å samma
skolbänk som grofarbetarens. I Washington sågo vi en son till Förenta
Staternas president och en mängd barn af kongressledamöter arbeta i
samma klassrum som bam af kuskar, trädgårdsmästare och grofarbetare.
Icke den minsta skillnad kunde upptäckas beträffande behandlingen af
barnen; de umgås som jämlikar såväl i klassrummet som å lekplatsen
De engelska undersökame ha gjort den erfarenheten, att de
amerikanska skolorna lägga sig mer vinn om praktisk undervisning än hvad
som är förhållandet i England. Målet för den amerikanska skolan är
att göra hvarje individ möjlig för någon viss uppgift i lifvet. Alla
kunna ju ej nå stora framgångar, och de stora begåfningame fostras ej
men födas till världen. Men det är möjligt att fostra hvarje yngling
till en bestämd verksamhet, så att han kan skapa sig sitt uppehälle,
och detta synes äfven de unga förstå, ty när de lämna skolan ha de
i regel bestämt sig för en viss lefnadsbana och förberedt sig till
densamma. Den amerikanska pojken synes vara väsentligt bättre rustad
för lifvet än den engelska, när han lämnar skolan, och misslyckanden
äro därför sällsyntare. Som regel stanna de amerikanska gossame längre
i skolan än de engelska, och de tekniska läroverk, som efter skoltiden
stå dem till buds, äro till antalet relativt flera och användas mycket
mer. Det är en djupt rotad föreställning hos det amerikanska folket
att undervisningen betalar sig och man har t. o. m. sökt med siffror
visa hur mycket större daglön som kan erhållas om skoltiden utsträckes
några år längre.
En af hufvudfrågorna gällde undervisningens inflytande på
industrien. Det synes vara den allmänna meningen, att
undervisningsväsendets höga ställning snarare är en följd, ej orsak till industriens
uppblomstring. Att så måste vara fallet framgår ju äfven däraf, att
det moderna undervisningsväsendet är ganska nytt, hvarför många
industriledare ej berörts af detsamma. En bidragande orsak har dock
undervisningen varit till industriell utveckling och i framtiden torde dess roll
bli allt större. I sitt gemensamma utlåtande yttra deltagame: “det kan
ej betviflas, att i framtiden undervisningen mer och mer skall blifva
den verkliga orsaken till industriell framgång och nationellt välstånd.
Vi vilja betona att under kommande års täflan med Amerikas handel
och industri det är nödvändigt för oss att erhålla kunniga män begåfvade
med energi och företagsamhet. Vi vilja inprägla hos den brittiska
allmänheten den tvingande nödvändigheten att genast göra förberedelser
för att möta täflingskampen“. — På många ställen i rapporterna
diskuteras frågan om hvilka orsakerna kunna vara till Amerikas
öfver-lägsenhet på det industriella området. Som sådana anföres det
amerikanska folkets medfödda benägenhet att sträfva uppåt, skapa
förmögenhet o. s. v. — något som väl ofta tagits som prof å en materialistisk
åskådning, men som väl snarare är uttryck för ambition. Vidare den
hälsosamma uppblandningen med de kraftigaste individerna från ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
