Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flertal olika nationer. Det goda förhållandet mellan arbetare och
arbets-gifvare liksom arbetarnes nykterhet och arbetsgifvames stora fackkunskap
anföres ofta som orsaker till den nu nämnda öfverlägsenheten.
Af de flesta rapporterna framgår att de amerikanska lärarne synas
ha en stor förmåga att uppfostra för lifvet och att lära barnen själfhjälp.
Följande utlåtande torde vara typiskt:
“Det föreföll mig som om de amerikanska lärarne voro mer
framgångsrika än våra egna i konsten att odla barnens intelligens, lära dem
tänka själfva, drifva fram uttrycken för det egna jaget, uppmuntra till
frågor. Deras elever läras att meddela sina åsikter, afgifva skäl, och
lärarne voro villiga att ta emot hvarje sådant förslag eller skäl eller
omdöme som var värdt beaktande, huru famlande eller outveckladt
det än var. Öfverallt fann jag lärare som med en i England okänd
fördomsfrihet ställde sig vid elevernas sida för att tillsammans med
dem lösa de problem inför hvilka de ställts“.
Som ett resultat af detta undervisningssätt kan anses det faktum
att skolbarnen, när de lämnat skolan, äro angelägna att “lära mer“, och
att de därför så flitigt använda sig af de offentliga biblioteken,
föredrags- och sommarkurserna m. m. som äro så vanliga i Amerika.
Att de amerikanska skolorna kunnat utveckla sig så fördelaktigt
beror ju delvis på den omständigheten att man där ej har någon känning
af vissa inom äldre länder vanliga svårigheter, såsom
religionsundervisningen, klasskillnaden och examensväsendet. Andra svårigheter
finnas likväl. En sådan är de jämförelsevis låga lärarelönarna som ledt
därhän att de kvinnliga lärarne blifvit öfvervägande, hvilket de engelska
deltagarne anse utgöra en fara, ehuru de ha en mycket hög tanke om
de kvinnliga lärames skicklighet. En annan svårighet ligger i
blandningen af bam från olika nationer — ibland ända till 12 olika — med
olika språk och sedvänjor. Denna svårighet synes dock öfvervinnas
på ett beundransvärdt sätt. Barnen fostras — ibland måhända på ett
egendomligt sätt genom flaggdemonstrationer o. d. — till att blifva
amerikanska medborgare, och de blifva det vanligen i högre grad än
den äldre generationen.
En styrka i de amerikanska skolomas arbete är deras nära kontakt
med hemmen. Allt emellanåt inbjudas mödrarna till skolan, där de få
ta del af barnens arbeten och samtala med lärarinnorna om skolarbetet.
Mödrarna slå sig sedan ned på barnens bänkar och åhöra
föreståndarinnans redogörelse för en eller annan undervisningsfråga, hvarjämte på
ett taktfullt sätt beröres åtskilliga “hemfrågor“ såsom klädseln, luftning
af sofrummen, faror af dåligt sällskap för barnen o. s. v. Mödrarna
äro synnerligen intresserade af dessa möten som ofta upprepas en gång
i månaden och ej sällan deltaga däri 85 % a* mödrame. Betydelsen
af detta lärames och hemmens kooperation på undervisningsområdet
är så mycket större, då man besinnar, att bamen tillhöra hem af mycket
skild social läggning.
En särskildt för universiteten karakteristisk omständighet är att de
ledande personligheterna äro ej blott mycket lärda och i sitt fack
skickliga män, utan att de äfven äro i besittning af affärsegenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
