Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sociala rörelser i Wien.
Resebref till Social Tidskrift af Karin Fjällbäck.
(Forts. fr. föreg. n:r.)
Folkbildningsrörelsen.
Hvad folkbildningsrörelsen uträttat här i Österrike trots de
ogynnsamma yttre sociala och politiska förhållandena skall jag i det följande
försöka visa.
I Wien begynte det egentliga folkbildningsarbetet år 1878. “Der
Gemeinntitzige Verein“ öppnade ett fribibliotek och en läsestuga,
“Der Biblioteksverein * inrättade ett bibliotek, som mot en årsafgift af
1 fl. (ungefär kr. 1:60 i svenska mynt) var tillgängligt för
medlem-marne. “Der Volksbildungsverein» hade under åren 1887—92
grundat 6 små bibliotek med hvar och ett mellan 10,000 och 30,000
utlåningar om året. År 1893 inrättade prof. Reyer på uppdrag af “Der
Volks-bildungsverein “ ett större bibliotek, där utlåningssiffran från att första
året vara 94,716 redan andra året stigit till 204,556. Så följde flera
t)ibliotek: Heruals och Ottakrings, Leopold Auspitz- och Ameths
bibliotek. Alla dessa anlades i stor stil och kunde uppvisa ungefär 100,000
utlåningar per år. Ottakrings nådde till och med ända upp till l/,.
million. Under första tiden hade “Der Volkbildungsverein" haft ett
kommunalt anslag, men sedermera blef detta indraget. Lyckligtvis
istadkom detta icke något afbrott i föreningens verksamhet, enär det
förlorade anslaget ersattes på annat sätt. “Der Volkbildungsverein“
•går ut ifrån den åsikten, att all folkbildning, folkbibliotek, föredrag,
folkkonserter o. d. skola vara afgiftsfria. Så länge icke kommunen
eller staten öfvertagit folkbildningsarbetet, så länge måste de rika
borgarna betala det. Professor E. Reyer är emellertid af en annan
mening: Arbetarne kunna icke vara tillfreds med att erhålla sin
bildning som en nådegåfva af de rika borgarne: Om staten upptager skatt
för underhåll af folkbibliotek på samma sätt som den upptager skatt
för underhåll af teatrar, museer o. d., då kunna fribibliotek inrättas.
Men fribibliotek, som bero af och underhållas genom tiggeri, äro ett
oting. På grund af denna sin ståndpunkt yrkade han på, att afgift
skulle erläggas för boklån och år 1893 lyckades han slutligen
genom-drifva att i några bibliotek en afgift af 5 eller 10 kreuz (10 kr.
-17 öre) i månaden infördes. Trots denna afgift stego antalet
utlåningar och så småningom vågade man till följe däraf införa afgiften i alla
bibliotek. Nu väckte professor Reyer förslag om att äfven en
låne-afgift af 1 kreuz per bok skulle erläggas. Detta förslag afslogs dock.
Då reste han till Graz och grundade där ett bibliotek, i hvilket
må-nadsafgiften 10—15 kreuz och låneafgiften 1 kreuz per bok infördes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
