Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det visade sig nu att läsame till stor del själfva kunde bestrida
bibliotekets omkostnader och på grund af denna erfarenhet grundade han
(prof. R.) Zentralbiblioteket i Wien. Detta bibliotek är ett bland de mest
praktiskt inredda och på samma gång ur synpunkten af antalet utlåningar
ett bland de mest storartade folkbibliotek jag hittills sett. Låneafgiftema
ställa sig olika för olika lån. De belöpa sig till mellan 10 kreuz och 50
kreuz i månaden. Dessutom har låntagaren att vid hvarje lån erlägga en
bokafgift af 1 kreuz. Till största delen betäcka dessa afgifter
bibliotek som kostnaderna och hela det kapital, som prof. Reyer lade ut vid
bibliotekets grundande, har han redan nu fått igen. Hvad själfva
biblioteket beträffar, så är det naturligtvis fullt neutralt i politiska och
religiösa frågor och innehåller böcker och tidskrifter i alla olika
riktningar. Hvad vetenskaplig litteratur angår, så är dels biblioteket själft
rikhaltigt försedt med sådan, dels står biblioteket i förbindelse med
några af Wiens olika fackbibliotek och med “Der Volkbildungsverein*
och kan till följe däraf tillfredsställa äfven ganska högt uppdrifna
fordringar i fråga om olika lån. År 1898—99 upprättades redan 9
filialer och år 1902 fanns det 18 dylika. Nu kan Wiens folkbibliotek
räknas till de största i Europa. Antalet utlåningar har från år 1887
till 1902 stigit från 100,000 till 3 millioner. Denna storartade
utveckling kan man endast tillskrifva prof. Reyers energi och aldrig
svikande intresse för saken.
Föreningar för föreläsningar, föredrag och kurser finnes det flera
här i Wien. Jag har redan förut omnämnt “Die
ArbeiterbildUngs-vereine», ett folkbildningsföretag, som utgått från arbetame själfva. I
motsats till dessa står “Der Volkbildungsverein", som utgått från
sådana bildade människor, hvilka insett vikten af allas uppfostran, allas
bildning. Så komma “Die Volkstömlichen Universitäts-Vorträge und
Kurse “, hvilka hafva statsanslag och ungefär motsvara våra
arbetarinstitut. Slutligen finns här föreningen “Volksheim", hvilken har till
ändamål att upprätthålla en i sociala och politiska frågor fullt neutral
“folkets högskola-. Den konkurrerar icke med de folkbildningsanstalter,
som redan förut finnas utan är endast till för att bereda de arbetare,
som så önska, tillfälle till att själfva gå vidare och fördjupa sig i det
ämne, som särskildt intresserar dem. För att förverkliga detta mål
anordnas föreläsningar, kurser, exkursioner, besök i vetenskapliga
institutioner och dylikt. Därtill utger föreningen populär-vetenskapliga
småskrifter, understöder bibliotek och läsestugor, anordnar
samkväms-aftnar m. m. För att bli medlem af föreningen och begagna sig af
kurserna måste man antingen under det föregående året varit deltagare
i “Die Volkstömlichen Universitätskurse“ eller vara medlem i en
“Volks“- eller “Arbeiterbildungsverein“ eller ständig låntagare i ett
folkbibliotek. Afgiften per år är 3 eller 5 kronor. Kurser gifvas i
språk, teckning, skrifning, matematik, litteratur- och konsthistoria, filosofi,
historia, geografi, biologi, kemi och fysik, m. m. För undervisningen
i de två sistnämnda ämnena har föreningen inrättat ett eget
laboratorium. Antalet, medlemmar, som begagnat sig af undervisningen, var
under föregående år, föreningens 2:dra arbetsår, 1,210.
Social Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
