Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta beror ej på att folkmängden är för stor, utan på att jordbruket
går baklänges, att acre för acre af åkerjorden lägges ned. Till
betesmarker, har man påstått, men siffrorna visa att ej heller
kreatursstam-men ökats nog för att förklara skillnaden. På de senaste 10 åren ha
en million acre lagts ned till s. k. ständig betesmark, hvilket i själfva
verket vill säga till obrukadt land. I stället för att vara öfverbefolkadt
är det engelska landskapet tomt, de brittiska fälten “hungra efter
mänskligt arbete". K. berättar hur han till fots vandrade ut från London
genom Sussex och hur han förgäfves såg sig om efter intensivt brukad
jord — hvarken i Londons omedelbara omgifningar eller längre åt
söder såg han folk i arbete på åker och äng. Han gick 20 engelska
mil genom hedar och skog, som användas till nöjes-jaktmarker åt
londonska gentlemän och när han slutligen fann välskötta gårdar
saknade han dock där den trägna idoghet han så ofta beundrat i
Frankrike och Belgien. Statistiken visar också, att ej mer än 1,3 mil.
människor syssla med jordbruk i England och Wales, under det att öfver
16 mil. kunna hänföras till rubrikerna: yrkesutöfvare, tjänare, idkare af
.obestämbart arbete och improduktiva.
En annan gång gjorde han en utflykt till trakten af Harrow och
såg öfverallt blott magra, otillräckligt plöjda och gödda ängar. Och
detta — utbrister han — tio mil från Charing Cross, nära en stad med
5 mil. invånare, hvilka lefva af flamsk och Jersey-potatis, fransk sallat
och äpplen från Canada! Ägde en fransk trädgårdsmästare denna jord
skulle hvaije tusentals acre ge arbete åt åtminstone 2,000 människor
och frambringa grönsaker till ett värde af 50 å 300 pund pr acre.
Här kallar man jorden “ofruktbar lera“ och lämnar den värdelös, utan
att betänka, att den fruktbaraste jord i världen ej är att söka på Amerikas
prärier eller på de ryska stepperna, utan i Irlands svinstior, i norra
Frankrikes sanddyner och på Rhens skrofliga klippor, där de skapats
af människohand. Slutsumman blir, att i trots af att på enstaka ställen
i England de mest lysande resultat på åkerbruks- och boskapsskötselns
område blifvit uppnådda, så är dock landet på det hela så dåligt skött
att enligt beräkning omkring tre acre land åtgå att föda en männniska.
Man jämföre detta med Frankrike, som producerar föda åt 40 personer
mer pr □-mil. (eng.)
Vid en jämförelse med Belgien kommer England än mer till korta.
Belgien förser 490 inv. pr □-mil med föda, exporterar dessutom mjöl
och är ju industriidkande i ännu mycket högre grad än England.
K. slutar med följande beviskedja: 1) om Englands jord vore
odlad så, som för fyrtio år se’n skulle 24 mil. i stället för 17 mil.
kunna lefva af inom landet framställd föda och detta skulle skaffa
arbete åt 750 tusen människor, 2) om Englands nu odlade jord odlades
som Belgiens nu genomsnittligt är odlad, så skulle tillräcklig föda
produceras för 37 mil. människor och 3) om Englands befolkning
fördubblades skulle intet annat behöfvas för att föda de 80 millionerna än
en så intensiv kultur af jorden, som man redan nu finner på Englands
mönsterfarmer, i Lombardiet och i Flandern.
Detta, säger Krapotkin, är icke tomma drömmar, utan blygsamt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
