Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dragna slutsatser af hvad vi se rundt omkring oss, utan att alls
medräkna framtidens åkerbruksmöjligheter.
Ty jordens gifvande förmåga är snart sagt outtömlig. Medan
vetenskapen hufvudsakligen sysslat med lösandet af de industriella
problemen, ha trägna arbetare och naturälskare trefvat sig fram och
genom försök på försök öppnat nya experimentalfält för växtfysiologien,
liksom boskapsuppfödame fordom öppnade nya utsikter för biologien.
De hafva sålunda i tysthet skapat ett helt nytt sätt att odla jorden.
Leende åt vår blygsamma fordran på en skörd årligen fordra de sex,
ja, nio skördar hvarje år. Se t. ex. på trädgårdarna rundt Paris! Hvarje
planta vårdas där individuellt. Fröet sås och gror i särskildt gynnsam
jord och temperatur, flyttas så ut under glas och först därefter planteras
växten i det fria. För 50 år sedan stod denna trädgårdsodling ännu
på ett primitivt stadium; nu produceras där oerhörda massor af
grönsaker, frukt och blommor. Tack vare drifbänkar, varmbäddar, murar,
skyddande mot nordanvinden, och ljusreflekterande väggar har det
lyckats den franske trädgårdsodlaren att på Paris latitudgrad skapa en
sydländsk växtlighet. Han förser sin stad vid hvarje årstid med frukt,
drufvor och vegetabilier i en sådan mängd, att praktiserande
trädgårdsodlare påstå, att det skulle vara möjligt att förse Seine-departementets
tre och en half million invånare med animal och vegetabilisk föda,
producerad inom departementet själft, utan användande af andra metoder
än de redan i bruk varande!1)
De båda små kanal-öarna Jersey och Gernsey gifva ett annat
lysande exempel på hvad mänskligt arbete kan förmå jorden att afkasta.
Den lilla ön Jersey, åtta mil (eng.) lång och ej fullt sex mil (eng.) bred,
mest bestående af granit, föder likväl en befolkning på omkr. 2 inv.
pr acre eller 1,300 inv. pr □-mil. Det välstånd Jersey-bönderna nu
njuta är ej heller ensamt beroende af klimatet, som, ehuru soligare än
Englands, har svala somrar och kalla vårvindar, utan måste tillskrifvas dels
en intensiv kultur, dels gynnsamma rätts- och skatteförhållanden jämte
uråldriga kommunala institutioner till ömsesidig hjälp och förkofran.
Som bekant är Jersey särskildt ryktbar för sin tidiga potatis. Redan i
slutet af april och början af maj begynner skörden och i slutet af maj,
då exporten når sin höjd, är en hel flottilj af ångbåtar sysselsatt med
potatistransport till olika hamnar i England och Skottland. 50 å 60
tusen tons potatis exporteras sålunda årligen och i medeltal beräknas
skörden till 10 å 11 ton pr acre under det den i England blott
uppgår till till 6 tons pr acre. Och dock kan man nå än mer. Experiment
under gynnsammaste förhållanden i Frankrike och Tyskland ha visat
att man kan få 20 å 40 tons pr acre. Omedelbart sedan potatisen är
upptagen sås ett slags snabbt mognande hvete och det så utan tids-
Orsaken hvarför trädgårdsodlingen hufvudsakligen samlas omkring städerna
är mindre tillgången på afnåmare (från Paris trädgårdar exporteras mycket på England;
än tillgången på billig gödsel. Den ursprungliga jorden spelar knappt nägon roll)
hvarje trädgårdsodlare bereder sin jord själf och konsekvensen håraf är redan dragen
i det arrendekontrakten innehålla rättighet för arrendatorn att vid flyttning medtaga
sin jord, vissa fot djupt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
