Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Var det för arbetarerörelsens önskemål och anseende en obestridlig
framgång att få Branting vald, blef det lika mycket en vinst äfven
för riksdagens medlemmar att räkna honom bland sig. Många funnos
där, som icke kände socialismen och arbetarerörelsen annat än genom
svartmålningarne i den reaktionära pressen och dessa fingo snart nog
tillfälle att genom Brantings uppträdande komma på andra och bättre
tankar samt anledning att kasta öfver bord sin uppjagade socialistskräck.
B:s gedigna begåfning och glänsande talaretalang väckte genast
uppmärksamhet, lättare än någon nykomling har han lyckats vinna och
bibehålla kammarens öra. I en riksförsamling med annan
sammansättning än den svenska skulle B:s kapacitet helt visst också redan
tagits i anspråk för ansvarsfullare värf.
Helt naturligt har Branting som speciell arbetarerepresentant främst
riktat sin verksamhet i riksdagen på att framhäfva arbetaresynpunkterna;
för att visa hur han i detta afseende fyller sitt mandat bör t. ex. erinras
om den motion han 1900 frambar i anledning af det kungliga förslaget
till lag om olycksfallsersättning, en motion, däri B. med en grundlig
och skarp detaljkritik af det framlagda förslaget påvisar de synpunkter
och förutsättningar ur hvilka hela frågan bort ses för en verkligt praktisk
lösning. Vår ännu alltjämt olösta rösträttsfråga måste i särskilt hög
grad intressera en person sådan som Branting, och i upprepade motioner
har han fört fram krafven på nödvändiga och tillfredsställande reformer
af de nuvarande absurda förhållandena. Kommunalt vill han lika rösträtt,
med proportionella val och politiskt den allmänna, lika och direkta
rösträtten, utan alla garantier och utan kompromiss med fuskförslag.
Hällre då vänta på det som är något med, än att taga emot en eländig
afbetalning, det är Brantings liksom hans partis bestämda lösen. Vid
åtskilliga tillfällen har Branting genom välbefogade interpellationer stört
de makthafvandes lugn, när af olidliga förhållanden skapade större
arbetarekonflikter pågått i landet och man där haft befogad anledning
klandra myndigheternas hållning.
Vid 1903 års riksdag liksom äfven i år insattes B. i kammarens
tillfälliga utskott n:r 4, som haft att behandla administrativa och sociala
frågor. Från årets riksdag är vidare att anteckna den motion, som
Branting å egna och partikamraters vägnar frambar, med instämmande
från en hel del vänstermän, om upphäfvande af den skamfläck för vår
lagstiftning, som blifvit beryktad under namnet “Åkarpslagen". Trots
den allmänna opinionen och trots våra främsta juridiska auktoriteters
bestämda förkastelsedom öfver denna direkta klasslag, står den
emellertid fortfarande orubbad.
Det är ännu för tidigt att utförligare orda om hvad Branting gjort
och kunnat göra i riksdagsarbetet; i sin fulla mannakraft, bör han
mänskligt att dömma ännu ha en lång verksamhet framför sig, och att
denna skall lända till båtnad för arbetarne i första rummet, därför torde
de bästa garantier finnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
