Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att öfveranstränga den. Framför allt borde man se till att åhörame ges tillfälle
att genom grundlinjer eller anvisning på litteratur komplettera och fullfölja den
inledning till studier, som gifves genom sommarkurserna. Särskildt är detta
viktigt, när det gäller åhörare, som ej äga förmåga att göra anteckningar. Det
förefaller, som om föreläsame framför allt borde ha i sikte att förbereda studier.
Sommarkursveckan skall väcka intresse, gifva utgångspunkter för studier, men
det är under årets öfriga 51 veckor, som verkliga studier skola bedrifvas.
Hvad nu programmet vid Hola beträffar, så var det nästan för rikt och
mångsidigt. 13 föreläsare och undervisare under en veckas kurser, det är
måhända för mycket af det goda. Men orsaken till denna rikedom var den, att
man tillföljd af anslag från olika håll velat tillgodose mycket olika intressen.
Såvidt jag vet äro dessa kurser de första, som sökt meddela praktisk undervisning.
Förutom föredrag i trädgårdsodling af direktör Abelin, om nötboskapsskötsel
af direktör Melander samt föredrag mea bilder rörande egnahems- och
koopera-tionssträfvandena af undertecknad, förekom praktisk undervisning i
fruktanvändning, mjölkning, smörberedning o. s. v. Kl. 6 på morgonen kunde man se
länsmejerskan fröken
Kroon tåga i väg till
ladugården och bland
hennes elever såg man
ej endast kvinnor utan
äfven män, ja t. o. m.
en präst i församlingen.
Mjölkning är nu en
gång ingen lätt syssla,
men framför allt är den
ofta föraktad, hvarför
det synes vara ett
godt grepp att höja
upp den till ett
undervisningsämne vid
sommarkurserna.
Bland de
vetenskapligt bildade
före-läsarne fäste jag mig
särskildt vid
professorerna Wallis och
Högbom. Den förstnämnde torde i närvarande stund vara den mest populäre
nykterhetsmannen i vårt land. Det är något storartadt att se en person, som
för länge sedan lämnat ungdomsåren bakom sig med ungdomlig energi kasta
sig in i kampen för en stor frågas lösning för att där göra sitt lifs stora insats.
Prof. Wallis betydelse för nykterhetsfrågan kan i själfva verket ej öfverdrifvas.
Hans på vetenskaplig forskning hvilande, men i ytterst lättfattlig och behaglig
form hållna föredrag ha under de sista åren verkat upplysande på åhörarskaror
öfver hela landet, och inom den närmaste tiden torde hans stämma »slå till
lyd» för en samling i nykterhetsfrågan, som saknar motstycke sedan P.
Wiesel-grens dagar.
Från Högboms föreläsningar om »Ångermanlands fysiska geografi» har jag
det intrycket att få, om ens något, ämne är mera bildande än geologi. En
sådan framställning som Högboms om jordens utvecklingsskeden, om
uppkomsten af floder och dalar, berg och sjöar, kan ej gärna annat än vidga
horisonten och öka kunskapstörsten. Man lyssnar nästan med andakt till den största
af alla historier, när den förkunnas med en sådan om sanningskärlek och
öfver-tygelse vittnande personlighet som Högbom. Men en sådan personlighet bär
också ett stort ansvar för hvad han säger, och jag kan ej underlåta att påpeka den
fara som ligger uti, att jämställa geologen Högbom med jordbruksauktoriteten
Högbom. Den senares skepsis rörande Norrlands-jordbrukets framtid är bekant
från tidningsuppsatser och föredrag; och hans stora sakkännedom och stränga
objektivitet ha gifvit hans åsikter ett mycket stort inflytande. Det kan ligga
en fara uti att alltför mycket lyssna till vetenskapsmannens ord och förbise de
Från Ångermanälfven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
