Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Laboremus.
En förening af studenter och arbetare med rent socialpolitiskt
syfte och ett bestämdt handlingsprogram, till hvilken initiativet utgått från
studenter — en sådan förening har goda utsikter att vara enastående
i Sverige.
Bland Uppsala frisinnade studenter började man under det nya
århundradets första år mer och mer känna sig missnöjd med det
afstånd, som skillde studenterna först och främst från nutidens stora sociala
kamp, vidare också från arbetarne personligen. Mer och mer fann man,
att detta afstånd icke öfvervinnes medels arbetarföredrag och
gemensamma diskussioner af öfvervägande neutral färg. Det var en energisk
helsinge, jur. stud. Nils Söderqvist, som hösten 1902 först lät tanken
bli handling. Han och en ung skrädderiarbetare — i motsats mot
andra studenter kände han verkligen arbetare — förhörde sig hvar och
en hos sina kamrater om utsikterna för en gemensam förening. Sedan
sex af hvardera slaget förklarat sig villiga att ingå, sammanträdde man
hos en student och bildade utan stadgegruff, förbrödringstal eller
punsch föreningen, hvars bistert framhållna karaktär fick ett uttryck i
ofvanstående, något senare antagna namn och hvars program blef “att
utgöra en sammanslutning af tanke- och kroppsarbetare i syfte att genom
solidariskt samarbete gentemot gemensamma fiender tillvarataga
gemensamma politiska och sociala intressen".
Föreningens tillvaro hemlighölls första terminen, dels därför att
man fann sig arbeta bäst när man väckte minst uppseende, dels för att
ej i förtid förbereda väntade fiender. Hufvudvikten låg än så länge
på meningsutbytet: studenterna skulle vänjas vid social debatt,
arbetarne öfvervinna sin blyghet att yttra sig. Vid hvarje sammanträde
lämnade en student en öfversikt af sista tidens märkligare politiska
händelser i in- och utlandet.
Nästa termin, då föreningen ansenligt ökat sitt medlemsantal och
framträdt för offentligheten, slog den sitt första stora slag: ett djärft
försök att sprida organisationen bland Uppsala oorganiserade arbetare.
Hela föreningen med få undantag indelades i kommittéer, af hvilka
hvar och en fick ett arbetarfack på sin lott. Hade man sedan lyckats
få arbetarne tillsammans till ett möte, infann sig ett större antal af
Laboremus* medlemmar och framhöllo under öfverläggningen
organisationens fördelar. Föreningen fick nogsamt erfara organisationsarbetets
svårigheter. Emellertid bildades fyra nya föreningar, alla inom fack som
Uppsala arbetarkommun ansåg tillhöra de svårast organiserade. Samma
termin väckte två föreningsmedlemmar inom Uppsala arbetarkommuns
styrelse förslag om att inrätta liksom i Malmö en byrå, i hvilken
arbetarne kunde inbetala sin skatt i små poster på de tider som passa
dem bäst. Förslaget, hvilket som bekant afser att minska antalet
arbetare, som särskildt vid valtider häfta för oguldna utskylder, antogs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
