Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och byrån kan med tillfredsställelse se tillbaka på sin hittillsvarande
verksamhet.
Samtidigt hade föreningen upptagit en verksamhet af helt annan
art. Den inbjöd till vissa af sina möten lärjungame i
folkskollärar-seminariets högsta klass och diskuterade med dem religiösa och
pedagogiska frågor. Det blef skarpa debatter, ehuru man visst icke skall
tro, att seminarieelevema visade mycken hänförelse för de åskådningar
de fått inlära. Deras hat mot katekesen öfversteg t. o. m. inbjudames
förväntningar. Dock voro de naturligtvis något osäkra om hur deras
Laboremus-besök skulle upptagas af vederbörande myndigheter, hvarför
dessa sammanträden upphörde med år 1903.
Under höstterminen detta år stod föreningen inför den mindre
roande uppgiften att uppehålla de fackföreningar den stiftat. Resultatet
föreföll till en början föga uppmuntrande: tre föreningar afledo alldeles
och den fjärde, droskkuskarnes, hade blott ett par medlemmar kvar.
Genom den sega energin hos sin och Laboremus’ ordförande räddades
dock den sistnämnda och senare återupptogs äfven en annan,
tapet-serames, under mera lofvande utsikter. Emellertid beslöt föreningen
att ändra sin metod. Den trädde i samverkan med Uppsala
arbetarkommun, som tog på sin lott den mera personliga agitationen,
hvar-emot Laboremus hade att anskaffa talare till de allmänna mötena.
Vid sidan häraf har föreningen mer och mer utvecklat en politisk
agitation vid sidan af den fackliga. Den har icke blott anordnat dylika s
föredrag vid en mängd tillfällen i Uppsala. En vacker höstdag 1903
gjorde den in corpore en utfärd till en folkskola i Vendels socken och
deltog i ett af en ungdomsförening anordnadt diskussionsmöte. Fram på
vintern anhöll en arbetarekorporation i Gäfle om en uppsaliensisk talare,
hvilket blef inledningen till ett samarbete mellan föreningen och Gäfle
arbetare, som af båda parterna omfattats med liflig sympati. Nu äro
som bekant svenska studenter sällan några uppdrifna talare. De
talarekrafter Laboremus upptäckt och uppammat ha därför fått stora kraf
ställda på sin kraft och sin tid. Men de ha sökt fylla dem med en
entusiasm, som klart visar, att de ej blott ryckas med af den stora
saken, utan ock vunnit en värderik erfarenhet för egen del.
Föreningens arbete för facklig organisation gaf under vårterminen
1904 sitt första synbara resultat. Uppsala droskkuskar begynte i april
(på eget initiativ) en lönerörelse, hvilken föreningen desto beredvilligare
stödde som kuskarnes arbetsvillkor voro otroligt föråldrade: exempelvis
hade de ingen bestämd natthvila och ingen hvilodag på hela året. Tack
vare arbetames allmänt erkända måttfullhet, studentopinionens förmodade
hållning och den förnämste arbetsgifvarens medgörlighet lyckades man
i det närmaste förebygga arbetsinställelse och efter segt motstånd erna
en för arbetame fördelaktig kompromiss samt — hvilket satt värst åt
— erkännande af deras föreningsrätt.
Ett annat utslag af föreningens verksamhet samma termin —
denna gång inom det agitatoriskt-folkupplysande området - var det
anbud som gjordes arbetarpressen att erhålla en serie politiska artiklar
af föreningens medlemmar. Företaget, som endast möjliggjordes genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
