Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej heller att uppräkna hvilka kostnader som nedlagts för nya
byggnader, inventarier o. s. v. Däremot skall här något beröras de åtgärder
som vidtagits för arbetames bästa. Med skäl kan sägas att brukspatron
Tham med alldeles särskild kärlek nedlagt sitt arbete på dessa
förhållanden. Det torde också kunna påstås att på få arbetsställen i vårt
land ett så godt förhållande råder mellan arbetare och arbetsgifvare
som vid Huskvarna. Afflyttningar från orten förekomma mycket sällan,
och det uppväxande släktet kvarstannar i regel, på så sätt ökande
arbetsstammen, som nu är tiodubbelt större än år 1876. Hand i hand
med denna ökning af arbetskrafterna, har gått en ständig stegring af
arbetames löneförmåner och arbetsresultat, samtidigt som arbetstiden
minskats. År 1877 uppgick arbetames årsförtjänst till 550 kronor,
motsvarande kr. 1.85 pr dag, men sedan dess har den oupphörligt
stigit och utgjorde år 1903 kr. 1,010:37 eller 3.42 pr dag och
38 öre i timman. I dessa siffror ingå lönerna till hela
fabrikspersonalen, sålunda äfven gubbar, handtlangare, minderåriga o. s. v. Hvad
arbetstiden beträffar, var den under åren 1876—1886 11 timmar om
dagen, och om lördagarna 10 timmar. År 1886 minskades arbetstiden
till 10 timmar, år 1889 beslöts sluta arbetet kl. 2 e. m. på lördagarne,
så att arbetstiden blott blef 7 timmar denna dag. Slutligen i maj
1894 minskades arbetstiden ytterligare en half timme pr dag. Under
25 år har sålunda arbetstiden minskats med 11 timmar pr vecka eller
nära 2 timmar pr dag. En och annan skulle kanske tro att denna
minskning inverkat menligt på arbetsresultatet, men det motsatta har i
själfva verket blifvit fallet. Under det att år 1877 hvarje arbetare
frambragte varor till ett värde af kr. 1,248: 20, steg värdet efter hand,
så att detsamma år 1903 uppgick till 2,990 kr., utvisande en ökning
af c:a 130 % a* hvarje arbetares produktionsförmåga. Visserligen
inverkar å detta resultat dels ökade materialpris, dels ökadt användande
af arbetsbesparande maskiner, men äfven med reduktion för dessa
förhållanden, kvarstår som ett faktum att arbetsskickligheten och
intensiteten väsentligt ökats.
Hvad sedan beträffar arbetames hälso- och sjukvård, pensionering
m. m., må följande uppgifter anföras. Hvarje arbetare åtnjuter för sig
och sin familj fri läkarvård och för egen person fri medicin.
Behöf-lig lasarettsvård bekostas äfven af bolaget och vid inträffade olycksfall
åtnjuter arbetaren full dagspenning så länge han är urståndsatt att
arbeta. Tack vare en god renhållning och dränering, goda bostäder och
godt dricksvatten har Huskvarna förskonats från svåra epidemier sedan
år 1879.
Samtliga arbetare äro skyldiga att ingå i sjuk- och
begrafnings-kassant till hvilken bolaget donerat 20,000 kronor, hvarjämte bolaget
bidiager med 25 öre till den dagsersättning å 1.50, som kassan lämnar
vid sjukdomsfall under 4 månader i följd. Uttjänta arbetare
pensioneras af bolaget med, förutom fri bostad, 30 kr. för ogift och 40 kr. för
gift arbetare pr månad. Slutligen är att märka att bolaget under flera
år afsatt medel till en pensions- och understöds/ond, som vid 1903
irs slut uppgick till 190,000 kronor.
Social Tidskrift. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
