- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1904 /
338

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Likt hvarje välordnadt samhälle har Huskvarna sin
konsumtionsförening, som brukspatron Tham äfven gifvit sitt stöd.

Slutligen må här aågot ordas om bostads- och skolförhdllandena.
Hvad de förra angår, så blef naturligtvis behofvet af nya bostäder större
i den mån arbetarstammen växte. Bolaget har efter hand uppfört 50
å 60 arbetarebostäder, inrymmande 420 rum och 224 kök, men
hufvud-vikten är dock ej lagd på dessa hyrda lägenheter, utan på de egna
hemmen. Det intresse som bland arbetame visade sig finnas för
egnahems-frågan har understödts på flera sätt. Så uthyres från och med 1884
tomter om 13 ar för en kostnad af 15—16 kr. pr år. Arrendet
beräknas för innehafvarens, hustruns och barnens lifstid, sålunda för en mycket
lång tid. En tredjedel af de egna hemmen är dock förlagd till fri
jord, och en bland arbetarne bildad egnahemsförening har inköpt och
styckat en egendom till egna hem. Till en början understödde
bolaget egnahemsverksamheten medelst direkta lån, men fr. o. m. 1896
sker hjälpen i form af borgen hos sparbankerna. I allmänhet tagas
lånen på 18 år med amortering börjande efter 3:dje året. Till 1901
års utgång hade bolaget gått i borgen för inalles 235,000 kr., hvaraf
52,130 voro amorterade. Borträknas arbetames skulder — c:a 180,000
kr. — hade i de egna hemmen nedlagts den betydliga summan af 770,000
kronor.

Måhända lika märklig är brukspatron Thams insats i
folkskole-undervisningen. När han för 28 år sedan öfvertog ledningen af den
gamla vapenfabriken fanns i Huskvarna en småskola och en folkskola,
hvars lärare tillika var brukspredikant. Hela undervisningsanordningen
var synnerligen bristfällig. Det första som gjordes var att anställa en
fackmässigt utbildad lärare; sedan byggdes år 1881 af bolaget ett nytt
skolhus, hvarjämte undervisningsmaterielen förökades och ungdomsbibliotek
anskaffades. Åren 1892 och 1893 byggdes ett nytt skolhus med 6 salar,
men redan 1898 visade det sig nödvändigt att skaffa ännu större
utrymme, hvarför brukspatron Tham åter trädde emellan och lät uppföra
ett nytt stort, modernt inredt skolhus med femton lärosalar.
Tillsammans med förut uppförda skolhus har bolaget nedlagt 145,000 kronor
på undervisningslokaler och det torde kunna sägas att sällan har ur
samma kassa lämnats så betydande summor till folkskolan som vid
Huskvarna. I skolorna sysselsättas nu 800 bam och lärarekåren
uppgår till 24 personer. Genom de utmärkta anordningame har folkskolan
“vuxit in “ i befolkningens medvetande, skolkningar äro nästan okända,
barnens uppförande är godt och ingen af dem som vuxit upp i
Huskvarna under de sista 25 åren har blifvit straffad för brott, så vidt kändt
är. “Förhållandena vid Huskvarna visa“, skrifver ledaren af
undervisningsväsendet, Alfr. Dalin, “att en god folkskola är icke blott ett
oundgängligt vilkor för själslifvets utveckling och sedlighetens stärkande
inom samhällets breda lager, utan äfven en af de viktigaste faktorerna
för sund materiell blomstring.“ Det visar sig också att
Huskvarnaung-domen lättare sätter sig in i yrkena och uppnår större skicklighet än
annan ungdom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:48:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1904/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free