Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ny folkbibliotekskatalog.
Sedan den ekonomiska grundvalen för folkbiblioteken blifvit tillfredsställande
tryggad, finnes intet af större betydelse för deras gynnsamma utveckling än en
god ledning att följa vid bokurvalet. Det är därför med stort intresse man
tager del af den bokkatalog, som utgifvits af Svenska sällskapet för nykterhet
och folkuppfostran, Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande och Kungl.
Patriotiska sällskapet under det något sökta namnet ‘Boktitlar ur vår senaste
mansålders svenska bokskatt. Urval till ledning vid bildande och fullföljd(!)
af folkbibliotek". Vi äga visserligen flera bokförteckningar med liknande syften
som den ifrågavarande, så t. ex. Heimdals i många afseenden mönstergilla och
med stor samvetsgrannhet sammanställda katalog af år 1899, hvilken länge
utlofvats i ny upplaga; vidare bör framhållas Verdandis folkbibliotekskatalog
(1 uppl. 1900, 2 uppl. 1902) med ganska utpiäglad vänsteruppfattning, dessutom
Folkbildningsförbundets mera provisoriska bokkatalog. Slutligen kan man vid
upprättandet af barn- och skolbibliotek taga ledning af den af Centralstyrelsen
för Sveriges allm. folkskollärareförening utgifna förteckningen på därtill tjänlig
litteratur (1902).
Den nu föreliggande katalogen inledes med ett förord, där de trenne
sällskapen säga sig hafva utgått “från den gamla erfarenheten, att ett urval ur ett
folks gemensamma bokskatt alltid måste i någon mån bestämmas af den
väljandes egna förutsättningar med hänsyn till grundriktning och åskådningssätt;
de olikheter, som i dessa afseenden bland vårt folks bildningssökare förekomma,
torde med säkerhet föranleda behof af olika vägledning vid förekommande
bok-urval och därmed också på detta område böra framkalla en arbetsfördelning,
hvarigenom skilda grupper kunna å olika håll finna hvar sina önskemål
till-godosedda.tt
Vi blifva således underrättade om att en viss gallring företagits i
öfverens-stämmelse med de tre sällskapens allmänna program, men det måste medgifvas,
att urvalet ej ledts af en alltför trångbröstad uppfattning, utan är relativt
frisinnad, ehuru man på ett och annat område (exempelvis det biologiska) uteslutit
värdefull litteratur, som tydligen ansetts farlig.
På förordet följer Några anvisningar och råd rörande folkbibliotek, hvilka
upplysningar säkerligen äro mycket på sin plats. I afseende på lånesystem
framhålles det af fröken M. Larsén i Folkbiblioteksbladet n:r 3, 1903, beskrifna.
I sina hufvuddrag mycket praktiskt kan den med systemet förenade
joumal-föringen åtminstone komma under diskussion (se Folkbiblioteksbladet n:r 2
och 3, 1904).
Efter en mycket utförlig förteckning på böcker i religion, kyrkohistoria,
missionslitteratur och religiösa berättelser, vidtager afdelningen filosofi, populär
etik och uppfostran, som såvidt en på området icke fackman kan bedöma, är
särdeles representativ.
På katalogens 156 trycksidor upptagas därefter alla de olika ämnesgruppernas
böcker, indelade i ett mycket stort antal öfver- och underafdelningar, som
naturligtvis gör att en del arbeten lika gärna kunnat föras till två eller flera olika
afdelningar, men onekligen gör det lättare att få en snabb och klar öfverblick
öfver litteraturen. Skönlitteraturen upptager ej fullt 40 sidor af bokens 156,
(och på denna afdelning lyser nog ett antal betydande arbeten med sin
frånvaro), men vi få i ersättning förteckning öfver norsk och dansk litteratur på
originalspråket, ett präktigt uppslag! Litteraturen inom de olika praktiska
områdena, landthushållning, slöjd, handelslära, statskunskap m. m. är
vederbörligen uppmärksammad.
Katalogen kallas anspråkslöst Boktitlar, och det lämnas åt läsaren själf
att afgöra det relativa värdet af böcker i samma ämne. På intet sätt är det
— såsom t. ex. i Heimdals katalog — antydt, huruvida en viss bok är
lämplig för ett stort folkbibliotek i en stad eller för ett litet sockenbibliotek
som frekventeras af en föga läsvan publik. Då katalogen upptager ett så stort
antal böcker som den ifrågavarande, “vår senaste mansålders bokskatt”,
hade det nog varit välkommet, om man på något sätt utmärkt de böcker, som
först borde komma i betraktande vid bildandet af mindre bibliotek (på exempel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
