Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Malmö distrikt J. E. Beckmansson betonar bland annat vikten af att
införa undervisning i hygien vid alla tekniska läroverk, så att
arbets-gifvarna lära sig förstå den industriella hygienens betydelse för
arbetarna, och äfven betonas vikten af att bibringa arbetarna själfva en
liknande undervisning, ty oftast är det blott okunnighet, som kommer
dem att motarbeta hälsokrafvet. Ju mer Sverige blir ett industriland,
desto farligare! Följande dystra statistik visar hur de värnpliktiges
kassationsprocent stigit inom Malmö distrikt:
Å r Af årets klass Af äldre klasser
% %
1890 ................................. 18,4 28,9
1891 ................................ 17,» 29,2
1892 ................................. 18 34,e
1893 ............................... 20,5 32,i
1894 ................................. 22,7 34,5
1895 ................................. 22,7 33,7
1896 ................................. 22,7 34
1897 ................................. 23,i 34,a
1898 ................................. 25 33
1899 ................................ 26,3 34,4
Hr Beckmansson omnämner med sympati Svenska Nationalföreningen
mot tuberkulos, men tillägger med all rätt att hufvudsaken är krafvet
att i såväl folkskolorna som de allmänna läroverken införa en för
dessa skolor lämpad undervisning i allmän hälsovård. — Inspektören
betonar vidare vikten af ett större intresse för de ogifta arbeterskorna.
“Då dessa gifta sig, lämna de i allmänhet fabriksarbetet, men sakna
då i regel all erfarenhet i ett hems skötande, och följden häraf måste
blifva en dålig ekonomi, som förorsakar mannen större utgifter än hvad
eljest vore behöfligt för familjens underhåll.* Ja, det ligger, som
inspektören påpekar, en gammal sanning i ordspråket att hustrun kan
kasta ut mera med skeden än mannen förmår skyffla in med spaden.
Skolköken äro goda medel mot denna fara, och äfven inspektörens
förslag att låta utarbeta en lämplig broschyr för arbetarehustrun om
hushållslärans första grunder synes beaktansvärdt.
Totalintrycket af denna bok om yrkesinspektionen år 1903 är godt.
Den visar institutionens ofantliga betydelse och oerhörda
utvecklingsmöjligheter. Allt beror på de personliga krafterna, och nog ser man
af rapporterna hur landet på det hållet är beläget. Hos somliga
inspektörer, ehuru ej många, är nog den ämbetsmannatorra uppfattningen
dominerande, men hos de flesta förmärkes ett lefvande personligt
intresse med stark initiativkraft. Man kunde önska ett större intresse
för de sedliga skyddsanordningarna än hvad hittills kunnat observeras
i dessa årliga berättelser, och därvid äro bostadsfrågan och
alkoholfrågan nog de, som böra komma i förgrunden. Men därom yttras
intet i dessa ämnen mer ingående ord af inspektörerna. Finnes det
personliga intresset för sociala frågor, så kan det praktiskt rymmas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
